Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation.Material: Innehållsanalys av åtta dokument om public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på public service-uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Med hjälp av filosofen John Rawls definition av rättvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rättviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhället. Dessa grupper är vad Rawls skulle kategorisera som de sämst ställd. Rättviseproblemet uppstår p.g.a. det nuvarande systemet med en tvångsfinansierad avgift som inte tar hänsyn till människors inkomster. För att göra systemet rättvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som använder public service är de som betalar..

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

The subject of this thesis is to ascertain the task of the public library in Swedish society today according to the employer, that is the State and the municipalities, and according to the public library itself. The thesis also tries to establish as to what extent these different actors share the same view of the task. To this purpose I have studied the library law, the target reports of municipal authorities and public libraries, and made interviews with public library representatives during the autumn of 2001. The particular consideration of this paper is whether the task is being described in active, culture making terms or in passive, service functionary terms. Initially, I describe the task according to the library law.

The aim of this paper is to examine how dyslectic adults define the service quality at the public library of Gothenburg. The purpose is also to investigate what level of service quality the library provides and which responsibilities the library has towards the dyslectics. Answers are sought to the following questions: - How do dyslectics perceive the service quality at the public library of Gothenburg and is that service quality satisfactory? - What responsibilities does the public library of Gothenburg have towards the dyslectics according to cultural policy documents? In this paper six persons have been interviewed. Of these, four are adult dyslectics, one works with people with special demands and the last one is the chief librarian.

ABSTRACT Title: The new Public ServiceAuthors: Hanna Haeggström, Sara Marklund, Madeleine OlssonLevel: Bachelor thesis in Media and Communications Studies Supervisor: Olof HulténLocation: School of Communication and Design, University of Kalmar, spring 2008Language: SwedishNumber of pages: 55There is an ongoing change of the media industry where new types of media emerge as a result of technological advancements. The audience and their use of the media have changed where available range has expanded while the size of the audience has remained the same. For media companies this implies a fight for the audience, where the right approach is vital for keeping as well as attracting new customers. Public service is an issue under current debate and its future role in the media industry has been brought into question. This survey investigates the roll of public service in Scandinavia in a new and changing media industry and how they should act to be important for their audience.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

The purpose of this BA-thesis was to learn the differences in news broadcasts between one public service radio channel and two commercial radio channels. To do this we used a quantitative analysis method to examine the content of the news broadcasts and then we conducted in-depth interviews with several people working with the different radio channels using a qualitative research interview method to learn their views on news and news broadcasting.We measured the differences between the channels in six areas: subject, headline, news presentation, gender, advertising and sources.Our two main theories were normative theory and media logic.The results found that there were several major differences between the public service radio channel and the two commercial radio channels. Apart from several important differences in the six measured categories we also found that the sound and tone in the public service radio channel was very different from the two commercial radio channels.We also found the public service radio channels news broadcasts to be more serious than the two commercials ones?..

With this master thesis I wanted to find out whether Erik Fichtelius, an SVT employee, interview project with prime minister Göran Persson is acceptable according to the public service ideology. In order to do that I used Swedish newspaper articles to analyse the so called Fichtelius affair. I also gathered material on SVT and the public service ideology. The master thesis is based on sociologist Manuel Castells theories on mass media and television as presented in the Information Age. Castells claims that in our time different areas, such as politics and television, are melting together.

Med den växande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Today, "the digital library" is the common way of describing a managed collection of information, with associated services, stored in digital formats and accessible over a network. Digital libraries have mainly been developed at research libraries, but during the last few years public libraries have started to offer similar services.The aim of this Master's thesis is to study how the Swedish public libraries plan to develop their digital libraries according to their mission statements, and in what way they have implemented them at their web sites. 21 public libraries, the largest in each Swedish county, were investigated.The library mission statements are investigated to find out in what terms the digital libraries are described and to what extent. The library websites are examined with respect to what kind of digital services are offered, to what extent they supplement or replace the physical library, and if there are new digital services not found in the physical library.In most mission statements the digital library is referred to in sweeping terms like "IT activities" and "new media". However, a few of the libraries clearly regard the digital library as an important part of the future operations, speaking of it in well defined and extensive terms.The public library websites are relatively homogeneous when it comes to services supplementing physical library activities, like web access to the library catalogue and links to other library catalogues.

The structure of the Swedish public library field has been evolving during the last decades. The traditional mission of educating the citizens to become responsible, democratic and knowledgeable members of society has in a way led to the integration between public and school libraries. Lately new co-operational models have been under debate and a sense of resistance has arisen because of the economical and market influences. In parallel with closure of library branches new libraries have evolved in malls and wash houses and some with self-service with no use of librarians. This work shows how co-operation in rural areas finds the common goals for the people living there who are concerned about keeping the service needed including the public library and thus using existing means and crossing borders of commercial thinking.

The essay explores how the category ?religion? occurs and functions in the regulatory documents governing the Swedish public service companies. The study also highlights Swedens changed religious demographics and the changing media landscape. The material that is under investigation is the external and internal policy documents for Sveriges Radio, Sveriges Television and Utbildningsradion. The study is done by a qualitative content analysis which results are carved out by search units in relation to the category religion and then discussed and analyzed.