The main purpose of this thesis is to investigate four children?s librarians? literature view and their collaboration with pre-schools. My main question at issue is ?What literature view do children?s librarians in this thesis have and how does this reflect their collaboration with pre-schools??. Another purpose is to study the canon process in relation to children?s libraries and pre-schools.

En människa har en viss mängd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svåra eller för många, det vill säga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, går det inte längre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvändigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mängd information under instrumentflygning. Ofta måste en del av uppgifterna utföras samtidigt och på begränsad tid. Syftet med examensarbetet är att, med hjälp av en subjektiv mätmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg,fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av entextanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lärande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande änomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommandeaktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt.Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.

Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte ? en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ?magiaspekten? i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor.

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Länge har utvecklare kämpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, särskilja och sprida sina applikationer och tjänster i konkurrensen av ett ständigt växande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbättrade prestationer bland användarna är gamification. Detta innebär processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmåga och på så sätt möjliggöra för motivation att uppstå inom användaren. Lyckade exempel på gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter både vad gäller användarlojalitet och popularitet vilket får många att fundera på nya användningsområden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frågor kring hur gamification kan användas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos användarna i ett av dessa nya områden, försäljning.

Title: How do music students with different genre backgrounds perceive the same music? In this paper I report a study about how music students with different genre background perceive the same music. I let twentyone classical music upper secondary school pupils and twentyone rock music upper secondary school pupils listen to ten short music pieces of different character and styles. While listening, they were asked to answer four questions about which instruments they could perceive, what they could tell about pulse, rhythm and beat in the music, which component they thought was the most important in the piece and what word they thought best described the feeling of the piece. All four questions had to be answered for each piece of music to facilitate analysis of differences connected to genre background in those answers.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

ABSTRAKT_____________________________________________________Maria FurebäckStudiemotivationHögskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studierÅr: 2007 Antal sidor: 30Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen.

In the wake of the electronic revolution digital library has become one of the central themes concerning libraries. The present study takes up the question whether digital library can function in the same way as the conventional library. The question can obviously be posed from different perspectives, e.g. technological-, the user-, or the organizational perspective. The study investigates if (and how) digital library can have the same functions as the traditional library.

The paper contains comment, clarification and criticism, even constructive criticism, of some theses that have been put forward by Laurence Bonjour in his In Defense of Pure Reason.It presents a concept of experience that deals with the relation between cognizer and object of experience that has a great similarity to that of Bonjour. Through analysis it is shown that the concept of a priori entails that Bonjour has two concepts of a priori, a narrow and a broad one. The narrow one is, in my own words: According to moderate rationalism a proposition p is a priori justified if and only if you apprehend that p must be true in every possible world. This doesn?t mean that Bonjour doesn?t believe in an epistemological, metaphysical and semantic realm.

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.