AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Forskning har visat att blivande pappor, som i denna studie även benämns som män eller förstagångspappa, har svårt att känslomässigt knyta an till graviditeten innan den blir synlig. Informationen och stödet från Mödrahälsovården under graviditeten är främst riktat till kvinnan, vilket gör att män ges en känsla av utanförskap. De beskriver känslor som att bli åsidosatt av barnmorskan vilket ökar känslan av oro. I Sverige har alla föräldrar rätt till föräldrastöd och individuellt anpassat stöd. Hur upplever blivande förstagångspappor sin delaktighet och vad är delaktighet för dem? Syftet med studien är att belysa förstagångspappors upplevelse av delaktighet i alla tänkbara aspekter av graviditet.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

The objective of this thesis was to investigate what influence nature conservation measures taken at regeneration felling. Factors analysed were the forest owners´ situation and their characters, and information activities from wood-suppliers and the Regional Forest Board (RFB). The inventory was performed with a posted questionnaire followed up by telephone to forest owners and a posted questionnaire to wood-buyers. The forest owners were grouped in three strata, depending on the quality results (D- polytax inventory) of the taken forest conservation measures, and for this investigation forest owners were sampled from the population in the tree groups. In total 73 % (41/56) of the sampled forest owners answered the questionnaire Group A (17 answers): Good judgement Group B (19 answers): Bad judgement Group C (5 answers): This group was formed from the forest owners that were informed, by RFB, about nature conservation measures and culture history consideration before the regeneration cutting.