University of ÖrebroDepartment of social SciencesSociology, Contnuation Course, 61-90hp.Essay 15hp. Spring 2008Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.Author: Emilie FuchsAbstractThe purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.The essay is based upon the following questions:? How can you sociologically understand the labour market of today?? How can you understand burnout in an individual context?? How can you understand burnout in a social context?By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout.

The study of culture is specifically relevant to libraries confronting changes. A variety of conditions makes it beneficial for libraries to understand the strengths as well as the weaknesses of the underlying culture. Such an understanding can help libraries in adjusting to changes easier, without losing the cultural values that they hold important to their identity and strategic strengths.Taking this as a starting point the purpose of this essay is to examine and describe what aspects in prevailing library cultures are important to pay attention to when meeting changes. To accomplish this we will explore the concept of library culture, its substance, meaning and expression.Culture is reflected in the artifacts, values and underlying assumptions of formal and informal groups. Culture can be found at various levels.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession.The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before?and therefore have experienced the time before?during and after their establishment moved in to school.These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle.Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

The Swedish Armed Force is one of the largest authorities in Sweden and has as its primary mission to be responsible for Sweden's military defence. Their unique activity - to participate in armed combat ? requires leaders who can make quick and rational decisions in uncertain and conflicted environments. This study aims to gain an understanding of how individuals with leadership roles in the Swedish Armed Forces are experiencing their leadership in relation to the organization's structure and culture. In order to achieve the purpose of the study, the following research question was created: How do individuals with leadership roles experience the influences of the organization's structure and culture on their formal leadership? The theoretical starting point is Weber's organization theory, Schein's organizational culture theory, and different definitions of leadership.

The purpose of this essay is to define the meaning of the concept of crime victim and how the crime victim as a concept is constructed. The question is answered through an investigation of the discourse that constructs and reproduces the crime victim. Furthermore the purpose is to open a theoretical discussion which aims to clarify whether or not the crime victim is a subject or an object through an examination of how the individual is constructed as a crime victim by the crime victim discourse.The essay takes a theoretical point of view based on a mixture of Michel Foucault?s and Ernesto Laclau & Chantal Mouffe?s discourse theories. The method used to organize the research ? regarding the meaning of the concept of crime victim ? is Laclau & Mouffe?s discourse analysis which is an extension and a part of the theory mentioned above.The discourse analysis creates a model of the crime victim discourse which answers the question of how the concept of crime victim is constructed, and how this concept should be understood.

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagändring kan se ut. Vi studerar hur samhällets syn/samhällsklimatet gällande ett visst fenomen kan påverka framväxten av en lagändring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna använder. Den 1 april 2005 trädde en lagändring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en särskild straffbestämmelse om våldtäkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta närmare på denna lagändring beror på den mediedebatt som pågått kring två domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

Syftet med uppsatsen är att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bådas perspektiv. Vi vill få en djupare förståelse både för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv är symbolisk interaktionism. Eftersom det är upplevelsen av mötet och därmed den interaktion och samspel som uppstår är detta perspektiv relevant för studien. För att få en djupare förståelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod använts.

Ett av problemet i vardagen kan vara att vi människor har alldeles för många måsten i våra liv. Dessa är ofta skapade av individen själv. En upplevelse av rådande harmoni mellan arbete och fritid är ofta svår att finna. Det kan vara yttre omständigheter som råder över situationen likaväl som att inre motivation saknas, av ett eller flera skäl. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritid, hälsa och arbete hänger ihop med den enskilda individens vardag men även hur det påverkar arbetsprestation och arbetstillfredställelse.

This essay focuses on the construction of so called "computer game addiction" or "computer game abuse" in the Swedish press during 2000-2006. During this period computer game addiction went from an obscure phenomenon to a legit reason for the involuntary commitment of a fourteen-year-old.The study's theory is based on several social constructionist ideas. Kitsuse and Spector's theories about constructing social problems as claims-making activities are used for understanding the actions of the individual and groups involved. Hewitt and Hall's article about quasi-theory is used to explain the construction of explainations for the new social phenomenon. Blumer's five-stage model is used for categorizing the construction of the new social problem.

Within the Swedish school and the public library communities it is generally held as a truth that reading of fiction develops the empathic ability of the reader. This opinion is also expressed in political guiding documents for the school system and cultural sector. This paper's main hypothesis is that there is no assembled theoretic ground for the statement that reading of fiction develops the empathic ability. The investigation consists of two parts, the first being theoretical and the second empirical. Definitions of what empathy and reading is, are reviewed in the first part.

I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhället. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem. Jag presenterar även en tidigare studie som är en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom två organisationer?.

Earlier the regional social insurance office was exposed to critisism because of bad administration and a lack of providing public service. Among other things the regional social insurance office was attacked because of long investigation hours and indinstinct working methods and was blamed for not being able to solve the unhealth in the society. This lead to the reformation of the previous regional social insurance office into a government authority agency on the first of Januari, 2005. Extensive organizational changes were made so that regional social insurance office could handle the demands and become a uniform public administration. I have made a qualitative study where the purpose was to se how the changes affected the public administrators and I focused on their participation and willingness to change.