AbstractThis study examines the conclusions made by Roland Paris in his case study of fourteen major post-war reconstruction efforts following the end of the Cold War, and applies them to the current reconstruction process in post-war Iraq. Paris found a common denominator of the fourteen cases ? a belief that a rapid liberalization process, turning war-torn states into liberal market democracies, would foster sustainable peace. Paris calls this belief ?Wilsonianism? after Woodrow Wilson, who was one of the first advocates of it.

This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity following the invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports. The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.

Vid utgrävningar utförda av brittiska arkeologer 1922 i staden Ur i Mesopotamienpåträffades i en grav ett sigill: U.9750. Hantverket är i mörkgrön steatit och är 0,036m X 0,024 m stort. Idag dateras det till den gammalakkadiska perioden ca 2250 f. Kr.Sigillet förvaras i Nationalmuseet i Irak och anses som ett av de mer betydelsefullaföremålen från perioden. Museet blev plundrat efter invasionen av Irak 2003.

2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell våldsanvändning.Syfte med uppsatsen är att se hur Bushadministrationens motiveringar förhåller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys där tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen använts. Realismen har även använts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.

Iraq has in recent decades been with internal conflicts between ethnic groups. Despite the enormous wealth of natural resources, more than half of the population remains poor. War and corruption has led to lack of resources and worsening quality of the health sector leading to deteriorating health situation among the population. Womens role and experiences of health and health promotion is important in conflict affected countries to create health and well-being within the family. Objective: the objective of this study was to investigate the maternal experiece of promoting the health of children in an Iraqi context.Method:Aqualitative research methodology with semi-structured interviews was chosen.Six mothers from diffrent neighborhods in the city of kirkuk were interviewed.

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..

Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya krig och de gamla doktrinerna för rättfärdigande av krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rättfärdigande av en militär invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter många år ? avsätta den Irakiska diktatorn.Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin.

This is a study of seven men that have suffered from a cruel punishment. The punishment involved getting their ear/ears cut off, prison with more torture and their families being deported from their homes to another town.My sample involved seven Iraqi men who suffered from this punishment during Saddams regime, they got this punishment because they refused to fight against Iran and Kuwait. I went to Iraq and met with the men in person and did interviews with them to understand the effect of the punishment on their personalities, and how the punishment have influenced their lives and interaction with other people in the society and around them.The study focuses on their suffering and how they have been able to live with this stigma. The method the study has used is the kvalitative method that involved interviewing them in their country Iraq and analyse their answers and then come to the results. My study was between 26 of March 2004 to 26 of April 2004.My study is based on the theory of social interaction and especially the symbolic interaction theories of G.H.

The United Nations is an important organization when it comes to international peace and security. Recent events in international politics, however, have brought about a widespread concern about the abilities of the organization. Powerful states have shosen to act outside of the organization to achieve their goals. They have furthermore a disproportionate influence on the decision-making body, the Security Council.The aim of this essay is to examine wheather UN can function productively as keeper of the international peace and security in the political climate of today, and to find out to what extent the powerful states harm the organization. I use a theoretical article, concerning states relations to international organisations, to analyse the acts of powerful states in UN.

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten på de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits många likheter mellan de olika tidningarnas sätt att skriva om de aktuella händelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera på liknande teman då man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det inträffade. Det är även mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna då man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar på terrorattackerna är legitimt.Då jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svårare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

When are aerial bombing strategies effective in coercing target states? According to the recent research debate there is a consensus that denial strategies may be an effective instrument for coercing states to change their politics. This study is based on Belkin?s theory which argues that the effectiveness of denial strategies may depend in part on the domestic legitimacy of the target states? regimes. From a political standpoint, aerial denial effectiveness can be considered more likely to coerce when political leaders of target states lack domestic legitimacy rather than when they are legitimate.   The purpose of this study is to contribute an explanation of a condition where denial strategies are more likely to succeed.

Personuppgiftslagen (1998:204) är en lag som syftar till att skyddavåra personuppgifter. Huvudregeln i personuppgiftslagen är attsamtycke krävs från den som personuppgifterna tillhör för att de ska fåbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen är nödvändig får den utföras utansamtycke, om exempelvis ändamålet uppfyller ett berättigat intressehos den som ämnar behandla uppgiften som väger tyngre än denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. När ettsådant berättigat intresse ställs mot den personliga integriteten blir enintresseavvägning nödvändig för att avgöra om behandlingen skallvara tillåten eller ej. Det berättigade intresset som upptar dennauppsats är det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.

This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.

Counterinsurgency (COIN) has made a comeback during the early 21-century since the majority of western countries have been involved in peace enforcement in the middle-east. Since its comeback the concept of COIN have been wildly debated but also undergone some chances since its early days, today the majority of COIN theories claims that the local population is the key to winning a COIN campaign. If you gain their trust the insurgency will lose their support and recruiting base, this is the reason why collateral damage resulting in in civilian deaths are contra-productive, it creates more insurgents. This is the incitement to further examine how civilian deaths occur and can be avoided during COIN campaigns. This essay studies the American COIN campaign in Iraq between 2004 and 2009 and aims to investigate whether there is a trilemma-like relationship between the key goals of COIN: protecting civilians, protecting one?s own forces and neutralizing the enemy.

From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today?s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet.