Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+).

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

We live in a time where the influence of citizens is taking a larger role in the spatial planning. The Swedish laws, such as PBL, deals with matters of citizen participation which advocates that the youth should be included in the consultation circuit, but there is no directive given.  The report's purpose is to demonstrate methods for how to get the young people's influence included in the spatial planning, with a main focus on the ages between 13 and 21. On the base of literature and two case studies, the goal is to illustrate how to integrate young people through a meeting place in Jonkoping, Sweden. The report is structured along with an analysis based on the literature, two case studies from previous projects and discussions/interviews with young people from four selected areas in Jonkoping.  The case studies from Malmo and Gothenburg show how the cooperation between different participants can be organized during the planning and how to give the users a greater involvement. Based on literature and case studies, we carried out a field analysis of the four most segregated areas of Jonkoping; Osterangen, Oxnehaga, Ekhagen and Raslatt.