Sverige utnämndes senast år 2006 till världens mest jämställda land. Samtidigt visar forskning tvärt om att Sverige inte är ett jämställt land och att ojämställdhet finns på en rad områden i samhället. Denna studie syftar till att problematisera ämnet jämställdhet genom att belysa det formella och informella jämställdhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgångspunkt i de anställdas upplevelser sökte vi svar på följande frågor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anställda om det formella och informella jämställdhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnå en jämställd arbetsplats? Studien inleds med en definition av jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbete, och en förförståelse för ämnet skildras.

Under de senaste åren har det i media spekulerats om en eventuell bubbla på den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet på en stadig bostadsprisutveckling i många länder. Under 2010 låg bostadspriserna på högre nivåer än innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mängd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden i stor utsträckning kan förklaras av två verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bolåneräntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn på prisutvecklingen av bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrån olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, långivare, låntagare och en mäklare.

Abstract Personlig integritet är ett viktigt begrepp då en rådande uppfattning hos medborgaren är att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskänsla. Samtidigt finns det många människor som finner det mycket integritetskränkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning på offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa samhällsexpertisens syn på allmän kameraövervakning på offentliga platser. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhållande till allmän kameraövervakning på offentliga platser? Hur är kameraövervakning på offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhällsskildring ?1984? som publicerades 1949 och väckte omedelbart stor sensation. Det är här ifrån uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.

Abstract Vi lever i ett samhälle där arbetsmarknaden ständigt utvecklas och aktörerna på arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mångfald och anledningen till att vi valde att studera mångfald är att inom svensk forskning berörs knapp mångfaldsfrågor. Vi har valt att studera mångfald utifrån ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka är Skatteverket. Vår förförståelse är att flera företag belyser begreppet mångfald i och med att vi lever i ett land med många olika nationaliteter.

Problem Discussion: Today the banks manage three central products: mutual funds, mortgages and bank accounts. Banks have authority and credibility, the services and the products they offer and sell can sometimes be difficult to understand. Customers are offered a large number of investment options with varying risk profiles. These developments have created an increasing need for knowledge and information among customers. The financial advice that the financial firms provides, remains a very important activity from a customer view.

Titel: ?Instagram, vår scen för framträdande?. En kvalitativ studie i ungdomars inställning och användande av fotoapplikationen InstagramNivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och insikt i ungdomars användande av fotoapplikationen Instagram. För att få svar på mina frågor använder jag mig av några huvudfrågor vilka är:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter är okej att publicera och vilka är inte det? Varför är det så?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Problem/bakgrund:"Mångfald" är ett begrepp som fick fart på 1990-talet och användes först med tanke på den "ras"/etniska mångfalden. "Jämställdhet" mellan könen har en längre historia bakom sig och är fortfarande mer studerat som begrepp. Många företag och organisationer har tagit sig an dessa frågor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "Mångfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning då kategorier som sexuell läggning, funktionshinder, religion och även kön m m är inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska självklara och med positiv respons, därför är det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhåller sig kring dessa frågor.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera hur begreppen "mångfald" och "jämställdhet" konstrueras, upplevs och används på en förvaltning inom Region Skåne.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Nebahat Akkoc Författare: Shoipe Breznica, Zelal Aydogan Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Det turkiska samhället är ett starkt legitimerat samhälle som är svårt att förändra, speciellt för en etnisk minoritets kvinna. Nebahat Akkoc har bevisat motsatsen. Berättelsen om Nebahats liv är ingen typisk livsberättelse, men den kurdiska Nebahat är ingen vanlig kvinna och inte heller en regelrätt samhällsmedborgare. Vårt syfte är att förklara och förstå hur starkt en enda människas vilja och mod kan vara. Uppsatsen handlar om hennes liv och hennes syn på livet från barndomen till vuxenlivet.

Långtidssjukskrivningar har blivit allt mer av ett gissel för samhället. Det går inte en dag utan att långtidssjukskrivning diskuteras i media eller av politiker. Det har därför blivit ett allt mer intressant område för forskningen att bita i. Denna uppsats vill bidra till att ytterligare analysera fenomenet långtidssjukskrivning. Eftersom en större del av de långtidssjukskrivna är medelålders kvinnor inom offentlig sektor har det fallit sig naturligt att fokusera på deras situation i denna studie.Syftet med denna uppsats är att analysera kvinnors långtidssjukskrivning.

Denna uppsats undersöker hur det talas om jämställdhet inom kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Utifrån intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skånska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt en analys som fokuserar på vilka uppfattningar och synsätt som ligger till grund för intervjupersonernas berättelser om jämställdhet. Språkets betydelse betonas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestämt sätt att se världen och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundläggande antagande är att sättet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhållanden. Utgångspunkten för denna uppsats är dock att en analys av de maktförhållanden som speglas i talet om jämställdhet inte kan reduceras till en fråga om kön.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.