Den här studien har haft sin utgångspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i läroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv där metoden inneburitatt räkna förekomsten av kvinnor i de utvalda läroböckerna. För att uppnåsyftet med studien och få svar på frågeställningarna har två förlag studeratsdär utgåvor mot både den aktuella läroplanen Lgr11 och den gamla läroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jämförelser mellande olika förlagen, utgåvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nämna några.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att få en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framträdande resultat är att trotsatt forskningen kommit framåt och även vår samhällsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgåvorna.

The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one?s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind.

In this essay I examine the auto fictive self in Jeanette Wintersons Oranges Are Not the Only Fruit. I do this through a close reading of the novel using Mieke Bals narratological terms;narrator, story, fabula, time and order. These narratological terms have been merged together with central themes of the book. I look at the readers understanding of the novel, the relation between fairytale and realism, symbols, intertextuality, the mother-daughter relationship and silences and I analyze these themes in their relation to autofiction and the auto fictive self.  Gemma Lopez Seductions and Narratives has been a key reference, mainly her theories on self-creation in narratives, and the construction of the self, trough language. The narrative is the place where the self can transgress and reshape, which gives the narrative a subversive power. I analyze this presumed power, and look at how the story shapes an opportunity for the subject to see itself.

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

ABSTRAKTTitel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulterNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Christoffer Rönnqvist och Alice SchmuckHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-06-14Syfte: Genom att vara anställd hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som består av en själv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebär att konsultchefer kan ha det svårt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete på olika platser. Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anställda i bemanningsföretag. Två forskningsfrågor har undersökts: Forskningsfråga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? Forskningsfråga #2: Vilka verktyg använder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter?Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt för att uppfylla syftet.

Public libraries are mainly employing women and have female managers. According to theories based upon so-cial construction we create our roles together in our society. The role of a manager has for a long time been viewed as the role of a man. The objective of my thesis is to gain knowledge on how a few women that work as managers in public libraries perceive and describe their roles. A parallel aim is to let a few future librarians de-scribe their managers and their own views on leadership, with a focus on gender issues.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra genuskontraktet (värderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgåvor under åren 1885-1922, samt relatera resultatet till samhällsprocesser som präglade den borgerliga kvinnans förändrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod används. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör källmaterialet. Teoretisk förankring är Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingår i studien föddes 1854-1895, växte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

SAMMANFATTNINGTitel: Belöningssystem - hjälpande eller stjälpande? En fallstudie om karriärreformen förstelärare på en gymnasieskola i Gävle.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Alice Viklund & Erika LundströmHandledare: Monika Wallmon & Lars EkstrandDatum: 2015 ? januariSyfte: Syftet med studien är att med avseende på prestation och motivation skapa förståelse för hur de anställda upplever implementeringen av performance management i form av monetära incitament.Metod: Syftet med uppsatsen var att skapa förståelse för det rådande belöningssystemet och studien har utförts genom en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare på en gymnasieskola i Gävle. Därefter har vi genom tematisk analys presenterat materialet och resultaten i en slutsats.Resultat & slutsats: Slutsatsen vi kom fram till i vår studie var att karriärsreformen på kort sikt har skapat en något försämrad kollegial atmosfär och en känsla av orättvisa. Detta tror vi är mycket på grund av att belöningssystemet fortfarande är i en initieringsfas och att dessa reaktioner kommer att avta.

Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ?Slumpvandring? från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica.Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen.Vidare diskuteras romanens primära intertext, ?Geniet? av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Stureholm Manor and garden is a relatively young farming unit on clay soil in the north western part of Skåne, a province in Southern Sweden. Since the middle of the 19th century the landscape has been actively cultivated and has been transformed from oak forrest into farmingland of high efficiency. The industrial era during the 19th and 20th centuries meant new posssibilites for cultivation of these clay soils. With equipment like steam ploughs and the possibility to obtain fertilizers, the harvest increased considerably. This increased prosperity provided estate Stureholm with a beatuiful corps de logi, a manor. The trends prevailing in Europe around the turn of the century 1800-1900 against the growing industrialism, was turned into a artisan movement known as Arts and Craft. The Swedish followers idealized our Swedish history and they took the turn of a national romantic movement that later turned into neoclassicism.