Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer.Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts.Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog.

Tidigare forskning har visat på ett samband mellan att bli förälder och en förändring i attityderna till jämställdhet. Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan övergången till föräldraskap och en förändring till mer traditionella attityder gentemot jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förälder och förändringar i individens jämställdhetsattityder där tid i föräldraledighet kan vara en påverkande faktor och att en eventuell attitydförändring kan förväntas skilja sig märkbart åt mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjära regressionsanalyser. Det har även utförts två logistiska analyser för att verifiera resultaten i de två mer centrala linjära analyserna.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Ungefär 8400 kvinnor får diagnosen varje år i Sverige. Sjukdomen leder i många fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att få diagnosen kan innebära stora livsförändringar. Kännedom om bröstcancerpatienters upplevelser av behov kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan tillgodose omvårdnadsbehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vårdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov.Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärtaMetod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström.Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades.

Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att våra kvinnligaintervjupersoner levt i och lämnat ett liv som dominerats av narkotikaanvändning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som påverkade deras val. Resultat och analys byggde på tresemistrukturerade intervjuer med två kvinnor från olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade också ett genusperspektiv på berättelserna för att försöka förståintervjupersonernas berättelser även ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.

I dagens samhälle är bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor får diagnosen. Kvinnor reagerar känslomässigt starkt när sjukdomen hotar deras liv. Det är därför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie är att belysa yngre kvinnors psykiska påverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet var baserad på åtta kvalitativa artiklar vars innehåll granskades, tolkades och analyserades.

Syftet med studien var att beskriva och förstå kvinnor med långvarig smärtproblematiks erfarenheter av hur de förändrat sina aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 12 kvinnor i åldrarna 30 till 62 år. 4 fokusgruppsintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Att hitta nya vägar för att utföra aktiviteter, Hantering av en förändrad situation samt Planering och prioritering av vardagen.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

Syftet med studien var att med hjälp av direkt oftalmoskopi undersöka om det finns någon skillnad i prevalens av katarakt mellan män och kvinnor i en population i Guatemala som sökt synhjälp. Metod: Studien genomfördes på patienter som sökt synhjälp via organisation Vision For All i Guatemala. Synskärpa och bästa korrektion utvärderades med hjälp av Snellen E-hake tavla på fem meter och provbåge och provglas. Både höger och vänster öga undersöktes med direkt oftalmoskopi på 30 cm avstånd ca 20 grader temporalt. Undersökningen utfördes odilaterat och graderades efter Mehra och Minassians studie från 1988. Totalt deltog 181 patienter varav 108 var kvinnor och 73 var män.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförändringar efterlevs bland kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar.Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingå i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och låta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vägleda, ge stöd och undervisa. Det är de tre sätt som sjuksköterskan handlar efter utifrån Orhems teori om omvårdnadssystem.Det som framkom i artiklarna var att vägledning stöd och undervisning från sjuksköterskor kan hjälpa patienterna att hitta en balans i sin egenvård och införa olika livsstilsförändringar i sin vardag. Det framkom även att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att få stöd av dessa eller signifikanta andra.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor respektive män representeras i läromedel inom ämnet spanska för nybörjare. Genom en innehållsanalys och en textanalys som metod har en läromedelsanalys genomförts för att undersöka med vilken frekvens de olika könen framställs i de utvalda läromedlen och under vilka ämnen kvinnor och män representeras. Resultatet visade en relativt jämn könsfördelning i de utvalda läromedlen men med ett varierande resultat i fråga om vilka attribut som tillskrivs de båda könen då det förekommer stereotyper men även några normbrytande exempel. Som slutsats kan man se en kvantativ jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en ojämn kvalitativ jämställdhet då man framställer stereotyper, men även några exempel på god genusmedvetenhet. Vid en jämförelse med de tre analyserade läromedlen kan man se att Alegría visade flest exempel på genusmedvetenhet, medan Caminando uppvisade flest stereotyper..

En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.