Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmälda fall där kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjärdedel av kvinnorna varit/är utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården när de har blivit misshandlade. Hälso- och sjukvården har dock bristande rutiner att upptäcka kvinnomisshandel och vårdpersonalen saknar kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyseras enligt Graneheim och Lundmans analysmetod.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor..

Samhället idag blir alltmer mångkulturellt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka uppfattningar om smärta och smärtuttryck hos kvinnor från olika kulturer, från såväl ett patient- som ett vårdpersonalperspektiv. Teoretisk referensram för litteraturstudien var Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden. Litteraturstudien är baserad på Forsberg och Wengströms (2003) metod för att genomföra systematiska litteraturstudier. Resultatet mynnade ut i en rad skillnader och likheter som har bearbetats i olika kategorier där de viktigaste resultaten pekade på att det finns både skillnader och likheter i smärtupplevelse och smärtintensitet hos kvinnor från olika kulturgrupper.

Sexualitet inom omvårdnad är ett problem som underprioriteras och är tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen är bred gällande sexualitet, har vi valt att utgå från relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförändringar och kroppsbild, kärlek, personlighets- och självförtroendeförändringar när materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vägar och bli starkare.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen.

Bakgrund: Det saknas biomedicinsk förklaring till varför fibromyalgi uppstår, vilket gör att patienter idag främst diagnostiseras genom symtombilden som ingår i sjukdomen. Att fibromyalgi består av både fysiska och psykiska besvär och att orsaken är oklar gör att sjukdomen är svårbehandlad. Vid bemötande av denna patientgrupp är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Syfte: Att belysa aktuell forskning om kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats.

En rad kostråd med skilda budskap presenteras kontinuerligt i media. Dieter med varierande grad av kolhydratreducering har fått ökad popularitet men effekterna av lågkolhydratkost, i synnerhet de långsiktiga, är ej klarlagda. Idag förekommer en motstridig debatt om gällande kostrekommendationer. Den rådande oenigheten i samhället kring ämnet kolhydrater har skapat en förvirring hos allmänheten. Syftet med det här arbetet var att undersöka vanor kring och inställningar till lågkolhydratkost hos en grupp vuxna kvinnor i Göteborg.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.

Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om det var något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vid planering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studera huruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat.

Bristen av kvinnor på de högre positionerna inom ICA som i övrigt är en kvinnodominerad bransch utgör intresseområdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor på olika positioner inom organisationen har gällande deras möjligheter till karriär. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som även stödjs av andra teorier gällande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger på kommer från intervjuer med sju kvinnor på olika nivåer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrån fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gällande: Uppfattningar om organisationen, Jämställdhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriär samt Hinder och möjligheter till karriär.

Bröstcancer är en vanlig cancerform i Sverige idag. Vid en operation där en borttagning av en brösttumör är nödvändig kan en kvinna tvingas ta bort ett bröst eller i sällsynta fall båda. Varje förändring i kroppen medför en förändring av människors tillgång till livet. En kvinna som tvingas genomgå en bröstoperation kan ha mycket att anpassa sig till i sin förändrade situation, kroppsligt, emotionellt och socialt. Syftet med studien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors anpassning till sin livssituation efter att ha tagit bort ett eller båda brösten.Åtta vetenskapliga artiklar har använts till studien.

Syftet med studien var att undersöka fallrelaterad self-efficacy mätt med Falls Efficacy Scale (Swedish version) (FES(S)) samt att beräkna rekommenderade referensvärden för totalpoängen på FES(S) hos friska äldre män och kvinnor indelade i åldersgrupperna 65-75 år samt > 75 år. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns några skillnader i resultatet mellan åldersgrupperna samt mellan män och kvinnor.Undersökningsgruppen bestod av totalt 70 individer över 65 års ålder, varav 45 var kvinnor och 25 var män. Testdeltagarna kontaktades via PRO i Uppsala. Även vänner och bekanta till författarna deltog i studien. Testdeltagarnas fallrelaterade self-efficacy undersöktes med hjälp av instrumentet FES(S), där testdeltagarna fick skatta hur säkra de känner sig på att utföra 13 olika vardagsaktiviteter utan att falla, maximal poäng 130.Resultatet visade att det rekommenderade referensvärdet för totalpoängen på FES(S) blev 124 poäng för kvinnor i åldern 65-75 år och 126 poäng för män i samma ålder.