År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Inom det privata näringslivet är kvinnor underrepresenterade på högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbättra möjligheterna för kvinnor att nå chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning på målgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriären. Dessa hinder är framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebär att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omärkligt och når inte de högsta positionerna.

IntroduktionVåld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Tre av fyra anmälda våldsbrott motkvinnor äger rum i hemmet. Våldet leder till ett omfattande lidande för kvinnor och barn.22-35 % av alla kvinnor som söker vård på sjukhus gör det till följd av våld i nära relation.SyfteSyftet med fördjupningsarbetet var att belysa lidandet hos de kvinnor som utsätts förmisshandel av sin partner, samt vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan användasig av för att stödja dessa kvinnor.MetodFördjupningsarbetet var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar söktes och bearbetades.ResultatMisshandlade kvinnor vill bli frågade om våld. De berättar om någon inleder.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt.

Folkhälsovetenskapligt program.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar på hennes ohälsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv såsom besvärliga uppväxtförhållanden, en tidig alkoholdebut och dåliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt på hennes alkoholkonsumtion. Det fanns också ett klass- och genusperspektiv.

Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. År 2004 anmäldes det, enligt BRÅ, 16 975 fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen är bekant med offret. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på varför vissa kvinnor stannar kvar i ett förhållande där hon varje dag riskerar sitt eget liv genom att bli misshandlad av den person som ska älska henne mest i hela världen. Jag tror att nästan alla kvinnor som stannar kvar i en relation där hon blir misshandlad genomgår en normaliseringsprocess. Vissa författare anser, utifrån en feministisk teori, att män slår för att kontrollera en kvinna och att detta är möjligt för att samhället inte är jämställt och att misshandeln då accepteras.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

I två studier undersöktes skillnader I empati beroende på målpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter läsa fyra berättelser där målpersonernabefann sig i besvärliga situationer och upplevde känslorna ilska, skam,rädsla och sorg. Därefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för männen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick därför 101 psykologistudenter läsaen berättelse där målpersonen upplevde ilska eller sorg i en svår situationoch därefter skatta sin empati.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt. Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighet som den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är att identifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor känner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, på grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys.

Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning.