Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och Textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i Textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena.

I detta arbete har Textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematikläroböcker ämnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgångspunkt från ett antal egenformulerade analysfrågor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det är en förhållandevis liten andel av läroböckernas Textuppgifter som har en trovärdig förankring i verkligheten, där endast ett fåtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat är att det finns en konflikt mellan de mål som står skrivet i de nationella styrdokumenten och innehållet i läroböcker som används i matematikundervisningen..

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska Textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika Textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik ?A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer.

Syftet med denna studie var att undersöka om språket kan försvåra för eleverna då dessa löser uppgifter i matematik. Den syftar även till att undersöka om det finns skillnader mellan flickor och pojkars förmåga att lösa dessa problem. I undersökningen deltog åtta klasser från fyra skolor, i södra Sverige. Metoden vi har använt var kvantitativ, i form av elevtest, och besvarades av 173 försökspersoner. Elevtestet bestod av åtta Textuppgifter med varierande svårighetsgrad.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få insikt i vilket språk som ska användas för att öka elevernas matematiska förståelse i hanteringen av Textuppgifter. För att få reda på detta har vi använt oss av litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I denna undersökning har vi låtit elever skriva egna matteberättelser, som vi sedan skrivit motsvarigheter till med utgångspunkt från läroböcker i matematik. Dessa uppgifter har eleverna fått lösa. Vi har sedan intervjuat 12 elever för att få fram deras syn på uppgifterna.

För att elever ska uppnå målen i matematik under lågstadiet krävs inte endast förståelse i matematik utan även förståelse för läsning och språk. Från bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att lärare inte lägger fokus på detta lärandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver fråga om hjälp för att förstå vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av läraren.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska Textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska Textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska Textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska Textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska Textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska Textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska Textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska Textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska Textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in Textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den språkliga dräkten imatematiska Textuppgifter inverkar på elevernas förmåga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts på elever i matematiksvårigheter. Utifrån teorier om olika svårigheter som språkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen påkategorierna signalord, kontextualisering och förstärkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut från läromedel för att omformuleras i ytterligare två varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i årskurs fyra däreleverna fick lösa sex uppgifter. Utifrån resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade målgruppen. Resultatet visar att eleverna har lättare att hitta svar när det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kännertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte går att lösa.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2015 Titel: En hjälpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid Textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter Problemområde Utgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i Textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frågor Syftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid Textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med Textuppgifter.

ABSTRAKT Cremona, Eva och Jägerdén, Calle (2009) Matte på lätt svenska är svårt - en studie om andraspråkselever och matematiska Textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den språkliga formuleringen har för andraspråkselevers resultat i matematik. I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser på andraspråkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nå framgång i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmålsundervisning tas också upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick på IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, där hemspråkslärare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkätundersökning.