Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska Textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av Textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av Textuppgifter.

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska Textuppgifter. Vi studerar hur Textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan.

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker imatematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar Textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts föratt urskilja de Textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefären tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av Textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd Textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler.

 Syftet med den här studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av Textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmågor och förkunskaper samt om det är andra faktorer som påverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som användes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade Textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en påverkan på elevernas lösningsfrekvens där de uppgifter som krävde lägst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förståelse för att elevernas läsförmåga, aritmetiska kunskapsnivå, begreppsförståelse och kognitiva förmåga påverkar elevernas möjligheter att lösa Textuppgifter. Lärarnas uppfattning om att de behöver modellera hållbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bästa möjligheterna att lösa Textuppgifter överensstämmer med forskningen.

I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska Textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska Textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i Textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska Textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska Textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Elever arbetar ofta med Textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av Textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska Textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen.

Studien ?Första- och andraspråkselever? En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en blandning av räkne- och Textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med Textuppgifter.

Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska Textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska Textuppgifter.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska Textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i Textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio Textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till Textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens Textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med Textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på Textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att Textuppgifterna var underrepresenterade. Av Textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska Textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska Textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare.

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med Textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med Textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt.

Eftersom tidigare undersökningar om översättningsfasen i den algebraiska cykeln handlat om översättning till uttryck eller förstagradsekvationer, är denna studies syfte att försöka klargöra och beskriva vilka olika uppfattningar som finns när elever på gymnasiet, som läser kursen matematik 2b, översätter Textuppgifter till andragradsekvationer. Frågeställningarna handlar om hur elever översätter textproblem till andragradsekvationer samt vilka olika typer av svårigheter som finns i översättningsmomentet.Studien har utförts med en metod inspirerad av fenomenografi, där ett individuellt skriftligt frågeformulär besvarades av 43 elever i två olika klasser. Resultatet visar, i stora drag, att vanliga svårigheter är att förstå den matematiska innebörden i texten samt att kunna representera de olika delarna med ett korrekt matematiskt symbolspråk. Svårigheter finns också att se problemets alla delar samt att relatera delarna rätt i det stora övergripande sammanhanget. Många elever har tecknat förstagradsekvationer i stället för andragradsekvationer.Förhoppningen är att lärare, genom att ta del av de i studien framtagna kategorierna, kan få större insikt i och förståelse för de olika tankesätt som finns hos eleverna..