Om pornografiska drag av tre reklamfotografier. De tre bilderna analyseras bland annat med hjälp av verk av Jane Burton, Zoe Leonard och Pierre Molinier. Det hävdas att samhället har blivit alltmer sexualiserat och att det syns i de reklambilder som publiceras..

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Inom spelvärlden finns det många karaktärer med stereotypiska drag, som t.ex. har skurkar ofta spetsigare drag medan de goda har mjukare former. Dessa karaktärer är skapade för att vi snabbt ska kunna identifiera dem, då människor har en tendens att tolka andra utifrån de stereotypa drag som de finner hos personen. Denna studie undersöker om det är möjligt att skapa en viss typ av spelkaraktär utan att följa den stereotypiska mallen men ändå kunna förmedla vad för typ den är. För att ta reda på det har en litteraturstudie och analys av kända spelkaraktärer genomförts.

I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande Textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

Allt fler verksamheter väljer att investera i IT lösningar, med avsikt att skapa konkurrensfördelar gentemot organisationer i samma bransch. ERP system är en av dessa IT lösningar, och det har framkommit att dessa system inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därför är dessa system att betrakta som mindre dugliga ur ett användbarhetsperspektiv. Avsikten är att utveckla vår modell (TTF/A) som studerar hur en matchning mellan systemkaraktäristiska drag och karaktäristiska drag hos arbetsuppgifter påverkar systemets användbarhet. Modellen betraktar även hur erfarenhet av teknologianvändning och erfarenhet av att utföra arbetsuppgiften påverkar matchningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet..

System Andersson AB is a company located in Jönköping that works with developing computer systems for the mechanical engineering industry. As of today, when this report is written, the company is working on the development of a new Manufacturing Planning and Control (MPC) system. This new system aims to create not only a user friendly interface but also a modern, stylish interface. To achieve this, the company has decided to work with a, for them, new application framework; Windows Presentation Foundation (WPF).System Andersson is well known for developing systems for different kinds of touch screens, this project is no exception. For this new user interface the company wishes to implement different types of Drag&Drop functionality.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet.

Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel.Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel..

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.