Textanalys och Textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och Textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade Textsamtal på deltagande elevers läsförståelse. I studien har de för läsförståelsen så viktiga läsförståelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kännetecknar processen vid strukturerade Textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra människor. Studien grundar sig också på en interaktiv syn på läsförståelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens uppläggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring läsförståelseprov före och efter fem strukturerade Textsamtal med hela gruppen.

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma Textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma Textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt Textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers Textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som använts är dels observation av Textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av Textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

The aim of the study is to investigate how teachers in grades 1­­­­­­­­­­­?3 use reading aloud to develop the pupils? reading comprehension and how they reflect on the method. The study is based on interviews with four teachers, all of them working in these grades. The interviews have been interpreted hermeneutically and the statements compiled in accordance with the aim and research questions. The results indicate that all the teachers are aware that reading aloud can be used as a resource to develop pupils? reading comprehension.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade Textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning.

SyfteStudiens syfte är att undersöka vad elever i gymnasiesärskolan har för uppfattning om läsning av skönlitteratur. Centrala frågeställningar är:o Vad kan påverka valet av en skönlitterär bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lättläst, spännande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för läsningen?o Hur ser eleverna på att tillsammans med lärare och klasskamrater läsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen här studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual?s cognitive growth and development.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser.Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med Textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals.

The main aim of this thesis is to study how and in which way the library personnel works with reading groups and their view of reading groups. I also want to study which role the governing- and policy documents have in the library personnel?s work. The following questions were asked.Which similarities and differences between the different library personals outlooks and acting can be interpreted from the following aspects:? Promoting reading, book selections and the leader's role?? To talk about personal subjects and to create possibilities for personal growth and increased empathy?? To promote language development and reading comprehension?The methods used in the study are a combination of interviews and observations.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, Textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.