Jag har i mitt examensarbete fördjupat mig i 1970-talets mönsterformgivning för Textilier, och det samhälle som var då, för att sedan kunna jämföra med 2000-talets nytändning kring denna tid. Fokusen har legat på barnkläder, då det idag produceras mycket 70-talsinspirerande kläder och motiv till just barn. Mitt mål har därefter varit att skapa ett egendesignat tyg, som det sedan, i samarbete med en sömmerska, ska bli barnkläder av. Och jag har velat komma åt den där 70-talskänslan, samtidigt som jag velat att det ska kännas nytt och modernt för 2000-talets tid..

Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa Textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska Textilier de säljer efterföljs.

Den hemlighetsfulla trädgården är ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstämningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstämningar i väntrum i vårdmiljöer genom mönstrade Textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskälla för att försöka föra in naturen i väntrummen, för att som mål bidra till att skapa mer lugna, positiva och välkomnande miljöer. .

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och Textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med Textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram på hemmets Textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på Textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på Textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet.

This thesis focuses on the mass media cover of ?Smart textiles?. The Swedish?smart? textiles are developed in Borås and are a mix of ordinary textile and new technology.  I analyse the article with a text analysis method, looking at themes and the language?s propositions in focus. Context and the actors in the articles are also important in the analysis.Many women occur as developers of the new smart technical product, a field often knowed as a typical male subject.

Företag behöver information om kundpreferenser för att kunna bedriva produktutveckling. Denna studie syftar till att undersöka hur konsumentgruppen svenska studenter upplever känslan av olika textilmaterial samt vilken miljöpåverkan de tror att råvaruframställningen till olika textilmaterial har. Studien utfördes i form av ett taktilt test där 30 försökspersoner jämförde känslan hos 8 olika Textilier. Fem av dessa Textilier fanns i fyra olika tvättningsgrader. Under testet fick personer-na sortera in proverna i grupper efter liknande egenskaper samt ge dessa grupper en komfort-poäng samt adjektiv som de tyckte beskrev känslan i gruppen.

Syftet med arbetet är att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett väder, genom att undersöka krav och behov, kartlägga tillgängliga metoder, samt möjligheter att enbart använda ytbehandling som regnskydd. Kraven ställs genom att studera litteratur, samt genom en enkätundersökning. Metoderna att uppnå vattentäta Textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa beläggningar och laminat, hydrofila beläggningar och laminat och väldigt tätvävt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tätvävt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnå tillräcklig vattentäthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa Textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska Textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

Textilåtervinning är mycket aktuellt, främst för syntetiska fibrer då dess framställning påverkar miljön i hög grad. Dessutom utvinns de ur petrokemisk källa som är en ändbar resurs. Återvinningsindustrin för Textilier fungerar i dagsläget inte optimalt, vilket motiverar detta examensarbete. Återvunnen polyester, från PET-flaskor eller Textilier har funnits i ca 10 år men nu börjar även återvunnen polyamid lanseras på marknaden. Denna rapport ger en överskådlig bild över textil- och polyamidåtervinning.

I samband med att konsumtionen av kläder och Textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av Textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av Textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Naturen inspirerar mig, i detta projekt jobbar jag med strukturen hos trädstammar och bark, och översätter det jag ser till vävda textiler. När jag befinner mig i naturen känner jag mig ofta lugn och kan koppla bort allt annat i min omgivning. Det lugnet vill jag återskapa och föra in i en rumslighet. I barkens olika strukturer såg jag intressanta varierande ytor som jag ville jobba med i textil. I mitt examensarbete har jag designat Textilier med uppmätt akustiska egenskaper för offentlig miljö.

I samband med att konsumtionen av kläder och Textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av Textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av Textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.