Sveriges landskap har en lång historia som går hela vägen tillbaka till forntiden. Fram till 1600-talet verkade landskapen som egna riken i landet Sverige. Landskapen hade en egen kung och följde egna lagar. När länen bildades och övertog rätten att bestämma lokalt, förlorade landskapen sin egentliga funktion. Trots det lever landskapen kvar i bland annat hantverk, symboler och dialekter.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts.

Naturen är ett undersökande arbete i att uttrycka och materialisera en stämning baserat på minnen från en kvällsvandring. Jag gestaltar upplevelsen och materialiserar den i textil. Genom att undersöka möten mellan olika textila tekniker vill jag skapa en kollektion som ger en förnimmelse av min naturupplevelse. Text ur Caroline Ringskog Ferrada-Nolis bok Naturen har varit utgångspunkt vid uppbyggnaden av kollektionen. Resultatet är en dynamisk textilkollektion för hemmiljö som innehåller digitaltryck, ausbrenner jacquardväv och en stickad struktur.Nature is an exploratory work on expressing and materializing a mood based on the memories of a night walk.

Vårt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av särskilt stöd samt hur undervisningen sker i en särskola. Syftet är att upptäcka och belysa vilka redskap som pedagogen använder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gäller för den specifika klassen. En kvalitativ metod används i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vårt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jämförelse med om enbart observation hade genomförts. I analysen kommer vi att presentera material från observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrån dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. Fältstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde särskilja är upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jämfört och kopplat till litteraturen. Begreppet ?en skola för alla? har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvärdig skolgång.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.

Det här arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingår i. Uppsatsens frågor berör därmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftspråk, samt vilka redskap de använder sig utav då detta sker. Arbetets teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön är av stor betydelse för människans lärande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmätningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. Då Sverige jämförs med andra länder såsom Indien i dessa mätningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftspråkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.     Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SMART Board användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom årskurs 1 till 5. Detta med utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, där SMART Board sätts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlätta inlärning och/eller skolgång för elever som kan möta olika svårigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner påverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap är en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter även till det specialpedagogiska forskningsområdet där det är studier omkring det preventiva arbetet som står som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används som metod för att förstå människors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien är en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgår ifrån den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrån en tolkande ansats.Resultat:Resultatet från undersökningen påvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlätta inlärningen för elever.

Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur skapandet påverkas av att arbeta med någon annans koncept eller idé i den initiala idéfasen av slöjd- och skapandeprocessen, samt att finna inspiration till nya möjligheter i mitt eget kommande yrkesutövande. Frågeställningarna som legat till grund för arbetet har varit: Vilka kvaliteter uppfattar elever/studenter att de utvecklar genom att arbeta med någon annans idé eller koncept? Hur påverkas skapandeprocessen av att arbeta med någon annans idé? Hur kan jag didaktiskt koppla resultatet till mitt kommande yrke? I undersökningen ställdes enkätfrågor kopplade till syftet till gymnasiestudenter och högskolestudenter som arbetade inom två olika projekt med begränsningar i inledningsfasen. Resultatet visade att begränsningarna ledde till nya perspektiv på skapandet och en lyhördhet inför andra. Sättet att arbeta visade sig också vara mer konkret än det sätt de vanligtvis arbetade på.

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.