Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att så få svenska universitetsstuderande väljer att utlandsstudera i Finland under någon del av sina studier. Detta studerades utifrån de fyra faktorerna språkbarriären mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finländare hos svenskar och näringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att språkbarriären mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra något egentligt hinder för utlandsstudier i Finland då det finns ett bra utbud av både engelsk- och svenskspråkiga kurser på de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder på att ett vanetänkande kan ha byggts upp hos svenskar att det är finländare som kommer till Sverige och inte tvärtom, eftersom det främsta immigrationslandet för finländare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begränsad mängd immigrerat till Finland.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

Syftet med denna rapport är att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en långsiktigt hållbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikällors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikällor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersätta den förlorade effekten som försvinner när 3 av de svenska kärnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hållbar energiförsörjning har jag också studerat hur Sverige ska kunna få ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn där det sker mest utsläpp från fossila bränslen.För att Sverige ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) behövs det billig och pålitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikällorna sol- och vindenergi är väderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften har gjort att tyskar får betala dyra elpriser på grund av elcertifikaten och de har fått bygga ut kol- och gaskraftverk.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrätts-lig studie on barnets rättigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrättslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg ämnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag på samma sätt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar på FN:s barnrättkommittés yttranden kring hur länderna sköter sina åtaganden gentemot konventionen och en jämförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundläggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rättigheter än kring Norges.Uppsatsen tar också upp domstolsprocessen kring vårdnadstvister där barnet ofta riskerar att hamna i kläm. En jämförelse mellan vårdnadstvister i Sverige och Norge visar att det är väldigt små skillnader mellan ländernas olika problemområden som utgör skillnader i barns rättigheter som direkt kan härledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rättigheter..

Det har under en lång tid i Sverige funnits ett intresse av att minska på lagernivåerna. I samband med den ekonomiska krisen på 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare även LEAN production. Dessa filosofier spädde på intresset för att minska på lagernivåerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förändring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre.Synen på lager skiljer sig dock åt mellan olika forskare.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Kantzoner har en lång tradition i odlingslandskapet och används i dag som en miljöåtgärd som finansieras med ersättningar för att minska näringsläckage från åkrarna och bevara biologisk mångfald. Behovet av denna typ av åtgärder är en konsekvens av människans utnyttjande av naturen, där denna formats för att anpassa mänskliga behov med begränsad hänsyn för hur naturen påverkas av detta. Metoder för hållbar utveckling efterfrågas och med detta i åtanke tillägnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med värden för både miljö och människa.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat där de mänskliga insatserna bidrar med positiva värden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de värden som produceras i kantzonen. Resultatet visar på att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar näringsläckage och ökar den biologiska mångfalden. Potentialen för kolinbindning beräknas vara 31% högre i gräsmarker jämfört med åkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring på 95 ton/hektar.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet.

Detta kandidatarbete behandlar tillverkning av tubreaktor och katalysator för att producerametan från syntesgas i laboratorieskala. Den tillverkade nickel-alumina katalysatornsprestanda utvärderades för att undersöka möjligheterna att producera metan i tillräckligmängd för att driva ett fordon. Det finns en förhoppning att på Chalmers producera etteget fordonsbränsle till studenternas bidrag till Shell Eco-marathon, en tävling för bränslesnålafordon. Testerna av reaktorn används för att öka förståelsen för metaniseringsreaktionensamt att bidra till att förverkliga visionen med kommande kandidatarbeten.Projektet innefattade flera parallella delsteg. Reaktorframställning innefattade dimensionering,design och tillverkning av en reaktor.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser från den franska normen som återfinns hos nästan alla svenska inlärare av franska, i det närmaste oberoende av hur länge man har studerat språket. Jag ville studera om skillnaderna kunde härledas till olikheterna mellan de båda rytmiska språktyperna stress-timing och syllable-timing, där svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utsträckning påverkar modersmålet inlärning och produktion av ett andraspråk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har märkbara effekter på hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara särskilt påtagliga vid just betoning beroende på de skiljande realiseringssätten i franskan och svenskan.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte längre som något kallt, grått och tråkigt då man kan uppföra byggnadsverk som inte bara är starka och tåliga utan även med originella former och färger. För att få betongen stark, inte bara i tryck måste så gott som alla konstruktioner dock armeras på ett eller annat sätt. Dessa nya och ofta komplicerade former på konstruktionen ställer nya krav på armeringsmetoden som används, trots detta har sättet att armera i stort sätt sett likadant ut i många, många år.I den här rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig på en mycket konservativ marknad där utrymmet för utveckling och nytänkande är till synes mycket litet.Jämförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende på projekterings- och utförandenivå. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, både ute på byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Studiens målsättning var att utvärdera kvalitén hos hingstsperma selekterad med hjälp av Single Layer Centrifugation (SLC), med huvudsyftet att studera den mitokondriella membranpotentialen (??m) och förekomsten av reaktiva syreföreningar (ROS) hos hingstspermier före och efter SLC. Ett insemineringsförsök med SLC selekterad och rutinspädd sperma genomfördes även på ett litet antal ston, men inga slutsatser kunde dras av resultaten. Humanstudier har visat att spermier med låg ??m mer frekvent har återfunnits hos män med fertilitetsproblem. Mätning av ??m har gjorts genom att tillsätta den lipofila JC-1, vilket i både studier på både humana- och ekvina spermier har visat sig vara en känslig metod för att särskilja spermier med låg respektive hög ??m.

I denna artikel ämnar vi, genom att studera olika modeller med stöd för olika designsituationer, att skapa en modell som specifikt stöder design av crossmediaproduktioner då en sådan inte existerar i dagsläget. Genom att själva arbeta med en crossmediaproduktion för Non smoking generation fick vi chansen att på nära håll studera designprocessen och kunde på så sätt identifiera dess beståndsdelar och aktörer. Baserat på dessa och i kombination med teorier om design och crossmedia kunde vi skapa en egen modell som kan stödja framtida designers och producenter i deras arbete med designen av crossmedia..