I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Taket utgör en stor del av hur vi upplever ett rum men är ofta en bortglömd del av det - ett trassel av ventilationsrör och eldragningar eller täckt av vita ljudabsorberande plattor. Syftet med projektet är att med textila experiment hitta vägar att utnyttja taket och på så vis ge rummet en ny karaktär.Resultatet av mitt arbete  är en textil där en geometrisk form i upprepning blir något  väldigt komplext och organiskt. Textilen kan i detta projekt användas rumsligt, för att skapa form och drapera rum. .

Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik..

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

François Boucher kritiserades redan under sin levnadstid för att vara alltför lättsam och oseriös i sin konst, en uppfattning som alltjämt lever kvar än idag. Men all konst kan ses som en produkt av sin tid. Undersökningens syfte är att visa på hur samtidens syn på genus och sexualitet i förhållande till rådande politiska klimat speglas i François Bouchers konst. Observation används som datainsamlingsmetod och resultaten presenteras i form av Panofskys bildanalys på pre-ikonografisk och ikonografisk nivå. Detta diskuteras sedan på en ikonologisk nivå.

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut från 1986 fram till 2012 utifrån diskussionen om andlighet. Genom att se på olika konstskribenters texter lyfts mönster av värderingar fram som visar på inställningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som två motpoler och värderingarna länkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst..

Introduktion till artikelserien:Arkitekturen tillhör historiskt en av de stora konstarterna, men håller det här på att förändras? Förr räknades en fastighet ge vinst på 50, eller kanske 100, års sikt ? i dag är byggbranschen otåligare. Allt mer byggs för att krängas direkt, och det påverkar arkitektgebitet. Byggherrarna har börjat inkräkta i den kreativa processen, med efterfrågan på att bygga ekonomiskt, sälja snabbt och tjäna mycket. Samtidigt ropar man från arkitekthåll efter mer konstnärlighet.

Det lilla samhället är ett projekt som strävar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgångspunkt i problemet med avfolkningen av mindre städer fokuserar detta projekt på det lilla samhället Hällefors i Västmanland. Projektet är ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och på så vis stärka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster på textil för kommunhusets lokaler i Hällefors..

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs åsikter från forskning kring inlärning av svenska som andraspråk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika språkteorier, däribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om språkinlärning. SYFTE: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlärning av ett andraspråk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillräckligt med resurser så som fortbildning, ekonomi och andra hjälpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andraspråk. Syftet är också att ta reda på om de ser textil som ett hjälpmedel till inlärningen av svenska som andraspråk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra konstpedagogers syn på konst­pedagogik och samtidskonst. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill jag undersöka eventuella skillnader i arbetet med samtidskonst jämfört med modernistisk konst. I bakgrunden presenteras främst litteratur om samtidskonst och modernistisk konst samt konst­pedagogik. Resultatdelen sammanfattar intervjuerna med konstpedagogerna. I diskus­sionen analyseras resultatet och kopplas till bakgrunden.

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde..

Uppsala nya KonstmuseumEtt nytt konstmuseum i Uppsala, en ny knutpunkt för konst i alla dess former. En rektangel klädd i stora guldfärgade och glänsande fasadplåtar. Sju våningar för konst som erbjuder besökarna en vandring upp över stadens siluett. En plats där människor lätt kan slinka in och ta del av den konst som finns i Uppsala. Besökarna kommer inte bara bjudas på spännande konst, det kommer också att bjudas på nya perspektiv av Uppsala.Det nya museet är en kvadratisk byggnad med yttermåtten 24x24 meter och sträcker sig ca 30 meter upp över marken.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

?Min magiska värld? är en textil installation avsedd att fungera som en sagohörna i ett bibliotek för barn i förskoleåldern. Med utgångspunkt i 3 mönster skapas en fantasivärld som möter barn på bibliotek. Mönstrade ylletyger har tillverkats för att sedan filtas och placeras i rummet. Meningen med mönstren är att skapa en känsla av skog, harmoni och delaktighet i rummet..