Titel Got Event vs. Stockholm Globe Arena, en studie om Got Event i nationella mediesammanhang.Författare Markus Danielsson, Jakob PerssonKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonExaminator Ingela WadbringSidantal 37 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka hur stor uppmärksamhet Got Event och Stockholm Globe Arena får i medier på det nationella planet, och i vilka sammanhang medierna väljer att fokusera på bolagen.Metod Kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar, samt en kvalitativ Textanalys enligt Altheides etnografiska ECA- modell som använts för att ge en mer djupare beskrivning av en uppmärksammad händelse.Material 179 nyhetsartiklar om Got Event, samt 18 nyhetsartiklar om Stockholm Globe Arena ur tidningsdatabasen presstext.Huvudresultat Resultatet visar att Got Event har en hög publicitet i jämförelse med Stockholm Globe Arena både i nationell och regional press. Den publicitet som Got event får på ett nationellt plan kan dock ses som väldigt svagförhållandevis till den lokala pressen i Göteborg och samma gäller för Stockholm Globe Arena.Den händelse kring bolaget som har fått störst medial uppmärksamhet på det nationella planet är negativ för Got Event då publiciteten har behandlat läktarolyckan på deras fotbollsarena Valhalla IP..

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en Textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ Textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ Textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ Textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Denna uppsats baseras på en komparativ Textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Titel: Ett brev, oändliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven underhög- respektive lågkonjunktur.Författare: Sara Alexandersson och Hanna BrageHandledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: SolbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunkturrespektive lågkonjunktur.Metod och material: Kvalitativ Textanalys av fyra börsbolags VD-brev för åren 2006 och2008.Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förväntningar och inneha ett tydligt avslut där kommande års utsikter berörs.Under lågkonjunkturen är VD-breven mer bakåtblickande. Sändarna är mer ödmjuka ihögkonjunkturens VD-brev, och både negativa samt positiva handlingar och händelser tasupp, till skillnad från i lågkonjunktur. Texterna är opersonliga under respektive konjunkturläge, dock trycks det mer på auktoritet då lågkonjunktur råder. Värderingar berörs istörre utsträckning under lågkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals.

Denna uppsats undersöker läsbarheten i två texter i informations-materialet Sverige ? en pocketguide, vilket riktas till invandrare, och finns i såväl en originalversion som i en bearbetad, ?lättläst? version. I uppsatsen jämförs dessa två versioner i syfte att få svar på om den lättlästa versionen är mest läsbar, och om de textbearbetningar som gjorts överensstämmer med den forskning som gjorts inom området.Genom en Textanalys har förekomsten av olika språkliga faktorer, som enligt läsbarhetsforskningen ökar eller minskar texters läsbarhet, undersökts. Uppsatsen innehåller även en mindre, empirisk undersökning, där två informantgrupper fick svara på ett antal frågor på såväl innehåll som intryck av texten.Resultatet från Textanalysen visar att man vid bearbetningen av texten tycks ha beaktat vissa råd, t.ex. minskat antal passivformer och substantiveringar, medan andra förbisetts.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ Textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg,fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av enTextanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lärande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande änomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommandeaktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt.Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ Textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi.Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen.

The purpose of this research is to study the new curriculum in the topic of modern languages in the upper secondary school, and compare the curriculum from year 2011 with the one from year 2000 and thus try to find differences in the content and wordng. The research also aims to investigate teachers' interpretations and understanding of the new curriculum. The study is divided into two sub?studies and those are based on the two methods of text analysis and interview. Text analysis of policy documents is made parallell with some aspects found in the background materials of the upper secondaryschool reform, which can be summarized as precision and globalization.

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och Textanalys genomfördes.

I denna uppsats har vi med hjälp av dåtida inspektörsberättelser studerat växelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man från statligt håll år 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av läraren. Vi har även studerat vilken inställning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund påverkade deras åsikter.Av resultat går det att konstatera att metoden i viss mån levde kvar ändå fram till år 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för växelundervisning fortfarande användes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lärarkåren, avsaknad av småskolor samt brist på nytt undervisningsmaterial. Enligt den så kallade ramfaktorteorin går det därmed hävda att metodens fortlevnad berodde på en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen från centralmaktens sida.Inspektörernas åsikter om växelundervisningen låg i linje med den allmänna opinionen vid tidpunkten och några mönster utifrån yrkesbakgrund går inte heller att urskönja. Källmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa åsikter gällande växelundervisningsmetoden..