Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad Textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna.

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk Textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen.

Titel: Personliga varumärken i bloggarFörfattare: Tina DolkHandledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i GävleKurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i GävleNyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärkenProblem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken? Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare ? hur framhäver de sig själva i sina bloggar?Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk Textanalys.

Begreppet ?barnets bästa? har lite olika betydelser beroende från vilket perspektiv man väljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ?barnets bästa? i de fall där socialtjänsten är involverad då det är denna bild som kommuniceras till allmänheten. Såvitt vi känner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvärt för att det berör socialsekreterare och påverkar socialtjänstens arbete när det gäller barn.

Den latinamerikanska befrielseteologin är en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta människor i latinamerika. Denna rörelse uppstod på grund av sociola orättvisor, fattigdom och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.Därför, från ett pedagogiskt perspektiv, är det en intressant fråga om denna teologi är representerad i läroböcker i religionsämnet. Syftet med denna studie är att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin är presenterad i läroböckerna.Denna forskning bygger på fem läroböcker som har granskats genom en Textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frågor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade läroböckerna, men mämns inte vid namn i de två senast skrivna.   .

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom Textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ Textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sällan nämns i reglementen, samt att förståelse för hur telekrigsförband uppträder och deras unika förmågor är generellt sätt låg inom försvarsmakten. Mitt syfte är att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmåga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjälp av ett teoretiskt synsätt svara på vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna fråga använder jag mig av en kvalitativ Textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer är att en telekrigsenhet är en unik resurs som kan bidra med unika underrättelser och verkan, främst kopplat till stegen förstå, få bättre lägesuppfattning samt att kunna engagera motståndaren i en MOUT-operation..

Detta examensarbete består av två delar, dels en översättning av en EU-relaterad text, dels en analysdel där översättningsproblem knutna till klarspråk diskuteras. Analysdelen består i sin tur av en Textanalys av källtexten och en fördjupning i ett antal klarspråksfrågor som aktualiseras i översättningen. En av slutsatserna är att översättningens potentiella kvalitet i viss utsträckning är avhängig av källtextens kvalitet och komplexitet, och i vissa fall finns därför, i någon mån, en begränsning redan på källtextnivån. Vidare visas att en något friare överföring (än vad praxis är i den aktuella diskursen) kan vara till fördel för översättningen. Slutligen hävdas att textlingvistiska bearbetningar är ett bra sätt att öka läsarhänsynen och höja klarspråksfaktorn, samt att idiomaticitet är nära förbundet med klarspråk..

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ Textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

The purpose of this study is to investigate how Swedish insurance companies communicate corporal social responsibility (CSR). We used two methods for approaching the purpose. At first we approached a quantitative content analysis to investigate in which ways the companies communicated on their websites. In the second part of the study we used qualitative textual analysis to study two companies sustainable reports. The theoretical framework of the study is based on theories of CSR and how to communicate it.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en Textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av Textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ Textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..