Denna uppsats behandlar åtta olika tidningsomslag som har varit omtalade i media under de senaste trettio åren. Dessa omslag kommer från de kända mode- och livsstilsmagasinen Vogue, Vogue Italia, och GQ. Omslagen analyseras utifrån ett feministiskt bildperspektiv, med semiotisk och ikonografisk bildanalys som analysmetoder för att svara på vår huvudfrågeställning; vad gestaltar omslagen utifrån ett feministiskt perspektiv, då man andvänder semiotik och ikonografi som analysmetoder? Som en vidareutveckling av till den feministiska analysen har vi även studerat vad som sagts om omslagen i olika medier. .

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren..

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

En läsande klass är ett är ett välanvänt, men också mycket kritiserat material, som ska träna svenska elever i läsförståelsestrategier. För att träna dessa strategier finns det 800 planerade lektioner med tillhörande texter. Syftet med denna uppsats är att analysera nio av de texter som är ämnade för årskurserna 1 till och med 3 för att titta på progressionen i materialet inom årskurserna och mellan dem. Analysen är gjord utifrån tre metoder. Den första med ett fokus på ordens och meningarnas längd, den andra med ett fokus på satserna i texterna och den tredje med ett fokus på i vilken utsträckning texterna talar till läsaren.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Syftet med uppsatsen är att granska utställningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgångspunkt i ett genustänkande postkolonialt perspektiv. Med fokus på utställningensillustrationer och deras bildspråk, kommer utställningens delar och hela berättelse att analyserasutifrån följande frågeställningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o Förstärker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istället emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrån att de ingår ett bildspråk. Ett antal frågor harformulerats utifrån det teorietiska ramverket. Frågorna har ställts till illustrationerna, var för sigoch till utställningen i sin helhet, med hjälp av en teori om visuell semiotik.

SPECIALARBETE, 7,5 HPSVENSKA SPRÅKET, FORTSÄTTNINGSKURS 1203VT 2013HANDLEDARE: ANDREAS NORD.

Studiens syfte är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur fotografierna förändrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhällsförändringar i såväl ett familje-som samhällsperspektiv. Det är med den bakgrunden det visuella uttrycket är intressant att jämföra.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är huvudsakligen visuell kommunikation, synen på familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mångkulturell och jämställd familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jämför med katalogen som gavs ut 1973..

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, Vårterminen 2013Handledare: Andreas Nord.

Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

Syftet med denna studie är att i tre läromedel analysera hur genus och etnicitet konstrueras och framställs med hjälp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre läseböcker skapade för årskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien är Vi läser. Andra boken, Läs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och läs! Mer om Moa och Mille B.

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne..

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.