The aim of this masters thesis is to examine how daily encounters between the Danish public libraries and the library-users called ethnic minorities are described within the public library field. Danish public libraries have been assigned to play a larger role in societys strive towards integration of immigrants and refugees. Within Danish politics I find an emphasis on the importance of maintaining Danish culture, but it is rarely expressed if ethnic minorities are, can or should be a part of it. Theoretical and methodological starting points are hermeneutics and text-analysis. My theoretical framework is research about international migration and ethnic relations IMER.

I studien undersöks om det finns något samband mellan kön och hurförfattarens åsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder användsför att undersöka den relativa användningen av adverb med förstärkandefunktion av författarens åsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker åsikt. Materialet som används för undersökningen äruppsatser i svenska från det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll färre förstärkande elleråsiktsut-tryckande adverb jämfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen är stor, men det finns en klar tendens att pojkarna använderfler förstärkande uttryck än vad flickor gör i sina texter.

I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.

Syftet med denna uppsats är att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnå visuell hierarki, som är ett verktyg för att få det önskade flödet av uppmärksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare än att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar på frågeställningarna. Det finns fler sätt att manipulera text för att uppnå önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete är baserat på ett experiment som görs på 50 deltagare med ett onlinefrågeformulär och tre självgjorda bilder där vi kan utvärdera resultaten, jämföra dem med andra teorier och beräkna den mest effektiva uppmärksamhetsgivaren. Vi har också utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielärares bildanvändande i undervisningen. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras på text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lärandet bättre än en text.Syftet för examensarbetet är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan använder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvändandet. Undersökningen bygger på elva intervjuer med gymnasielärare.

This research project is about how the subjects` art and music has been described under the 20th century in the Swedish school until today. The purpose with this research project is to do a text analysis that describes these subjects now and the last century, to illustrate the differences between today and the last century. Hence the size of this subject I have chosen some random samples out of the 20th century until today. I started to take these random samples from the first lyric I found about these subjects, and continued with these random samples in other lyrics from the middle of the 20th century until the year 2006. I just took these random samples from what I had found because I did not found some lyrics from earlier period of the 20th century.

The aim of this master thesis is to examine the identity of librarians. We have done this by conducting a text analysis where we have analysed texts produced by DIK, the major union of librarians, and by Library and Information Science departments in Sweden. The material we have analysed is texts produced in the aim of introducing and marketing the librarian occupation and education. The aim of this study is to find out how the identity of the librarian is expressed in this material. We have conducted the text analysis by adopting the critical discourse analyst Norman Fairclough´s theories.

På vilket sätt framställs Rinkeby ? Kista som en otrygg plats av politiker och tjänstemän jämfört med de boendes? Och hur ser de boende på politikerna och tjänstemännens trygghetsplanering? Dessa är frågeställningarna som vår studie undersöker. Metoden har bestått av två delar: text- och videoanalys samt kvalitativa intervjuer av både beslutsfattare och medborgare i stadsdelen. Teorierna som har legat till grund för vår analys är Foucaults diskursteorier, Ristilamis forskning om förortsdiskursen samt Stigendals teorier om sociala levnadsförhållanden.Text- och videoanalyserna och de kvalitativa intervjuerna har visat oss att politikernas och tjänstemännens bild av trygghetssituationen i stadsdelen har varit annorlunda gentemot medborgarnas perspektiv. Denna skillnad ligger till stor del i deras olika tolkningar av begreppet trygghet som kortfattat kan uttryckas som att beslutsfattarna har en snävare, säkerhetsbaserad syn på trygghet medan medborgarna generellt inkluderar fler aspekter såsom den socio-ekonomiska situationen.

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks.The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities.The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature.The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ?roles? that are assigned to the writers and limits their production.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

This master?s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough?s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors.

Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet.