Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Uppsatsen behandlar ?gated community? ett känt fenomen i många delar av världen och börjar även växa fram i Sverige. Syftet med uppsatsen är att förstå begreppet ?gated community?. Mer specifikt undersöka och jämföra förhållandet mellan tre olika företags marknadsförings innehåll med definitionen av gated community och teorierna som tas upp i arbetet.

Enligt Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska i Lgr 11, är betydelsen av det så kallade ?vidgade textbegreppet? fortfarande viktigt i svenskundervisningen, trots att begreppet i sig inte används längre. Betyder det att olika slags medier är vanligt förekommande i svenskundervisningen, och särskilt i litteraturundervisningen?Den här uppsatsen behandlar omständigheterna kring de textmedier som man väljer i litteraturundervisningen och ämnar besvara följande frågor:? Vilka begrepp och uttryck nämns i kursplanen i svenska i Lgr 11 och hur används de?? Vilken betydelse lägger en svensklärare i dessa begrepp och uttryck och hur används de generellt?En analys av kursplanen i svenska, fokuserad på begreppsanvändning i anknytning till litteraturundervisning, lägger grunden som sedan byggs vidare på med en undersökning av en yrkesverksam svensklärare och hennes elever, samt en utforskning av hur utvalda begrepp används utanför skolans värld.Forskningen visar att det sätt begrepp används på i kursplanen gör det svårt för multimodala texter att ta plats i svenskundervisningen, trots påståendet att ?det vidgade textbegreppets? innebörd fortfarande är viktigt. Men studien visar också att det finns fler faktorer än bara kursplanen som influerar vilka texter som väljs ut till att användas i klassrummet.

Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

The following essay is a study of the theatre-play Min Arm, a translation and performance by Per Lasson for Fria Teatern in Stockholm 2009-2010. Actor, director and playwright Tim Crouch wrote the original script My Arm in English in 2003.With basis in intermedial theory, as defined by Jörgen Bruhn, as well as Hans-Thies Lehmann?s theory on post-dramatic theatre this study investigates the meaning-building processes in Min Arm as a theatrical performance. Concepts of the difference between stage play and performance text are borrowed from and inspired mainly by Eli Rozik?s Generating Theatre Meaning.

Our purpose is to analyse three different epistemological discourses that exist in the social practice, Library and Information Science LIS, using the strategy for interpretation from the mimesis model by Paul Ricoeur and the terms from the critical discourse analysis by Norman Fairclough. The aim is also to explore there different views of knowledge organisation. We review previous research involving epistemology, knowledge organisation and discourse analysis in LIS. These show that there are many different epistemological standpoints and that later research has shown a more critical and sceptical state of knowledge organisation than earlier traditional positivist ideals. Discourse analysis is described as an important theory and method in LIS.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild.Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation.

Djupgående analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentärfilm..

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

The aim of the study was to examine the reading ability of adultswith intellectual and/or communicative disabilities. The group adults withintellectual and/or communicative disabilities consisted of 66 individuals.One control group consisting of 36 children aged 7 to 12 years and onereference group consisting of 14 adults were used. Participants were given anumber of language and reading related tests. Adults with intellectual and/orcommunicative disabilities had significantly lower results than the adultreference group regarding all tests and significantly lower results than thechild control group regarding phonological processing. There was nodifference between adults with intellectual and/or communicative disabilitiesand the child comparison group regarding word decoding and readingcomprehension.

Under min utbildning till lärare i svenska som andraspråk kom jag i kontaktmed en undersökning som hävdade att flerspråkiga elevers texter iblandupplevs som tunna därför att de beskrivande partierna är få, och delvisinnehållsligt annorlunda jämfört med de beskrivande partierna i enspråkigaelevers texter.I scheman över utvecklingsgången i ett andraspråk framstår mängdenadjektiv i elevernas språk som en parameter med vilken man kan avläsa hurlångt eleverna kommit i sin språkutveckling. Jag ville därför undersöka omdet är bristen på adjektiv som gör att de flerspråkiga eleverna har färre ochmer glest spridda beskrivande partier i sina texter, vilket i så fall skullekunnat avhjälpas med adekvat undervisning om adjektivens betydelse fören text.Resultatet av min undersökning visar på, att det för de flerspråkigaelevernas del inte tycks vara så att adjektiven saknas i ordförrådet. Det ärvidare tveksamt om vi enbart med ledning av antalet adjektiv i en text kanavgöra hur tunn texten är.Min undersökning visar dock på ganska stora skillnader i andelenadjektiv i förhållande till antalet löpord i texten, jämfört med elevtexterskrivna på 1970- talet, vilket kan tyda på att det antingen har hänt någotmed det svenska skriftspråket eller, att det har hänt något med de svenskagymnasisterna..

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha läs- och skrivsvårigheter, vad det kan bero på, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjälpa individen med sin inlärning när det kommer till att hantera text, antingen att själv skriva den eller kunna läsa den. När eleverna gör få framsteg trots stora hjälpinsatser leder det självklart till en enorm frustration hos eleven, föräldern men även pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser från pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen få en större bild av individen och se såväl möjligheter som svårigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill säga som förklarar vad dyslexi är och vad det kan bero på utifrån de olika synsätt som finns. Jag har även använt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssätt som inriktar sig på läs- och skrivinlärning/träning och statliga utredningar såsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med två specialpedagoger för att få en djupare förståelse för det arbetssätt som bedrivs i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats är det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knäcka läskoden..