The present study has two purposes. One aim is to investigate to what extent 20 pupils in grade 3 use two different forms of presentation in their narrative texts and how these choices of forms of presentation create certain patterns in the pupils? texts. Another aim is to study to what extent the pupils use various features of spoken language in their narrative texts and whether these features correlate with the forms of presentation. The material in the study consists of 20 narrative texts from the national test in Swedish in 2011.

The idea of using algae in different areas and exploring its possibilities is nothing new. Already in the early 1950s microalgae was explored as a possible food resource because of its high protein content. Lately there has been an increased interest in its potential for industrial use. Wastewater treatment is a possible use of algae since the algae grow well on the nutrients present in the water. This offers the possibility to grow algae for nutrient reduction and use the biomass for energy or animal feed since many alga species has a good nutritional value. Approximately 800-1000 m3 water is applied per 1000 m2 of greenhouse area during one season in a tomato production.

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live? To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg.

Syftet med denna studie är att undersöka om berättandet har någon plats i dagens undervisning. Med berättande menar vi att en person muntligt berättar innehållet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende på om de får den berättad för sig eller om de läser texten själva. Vi ville också sätta fokus på barns skapande av inre bilder.Vårt arbete inleds med en genomgång av litteratur i ämnet berättande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 4 med 24 elever.

The purpose of this thesis was to study the origin of the local news in local newspapers. Do the news originate mostly from the police, the municipality, from press releases or from the reporters own ideas? We also wanted to find out what kind of content predominated in texts with its origin in press releases respectively the reporters own ideas. Of course we also wanted to find out if there were any similarities or differences between the two studied newspapers.We used a type of constructed week, but with non random selection instead of random. We chose one of each weekday the newspapers were published and studied the news covered in the papers that specific day.

How does language work within the context of art and image? In what way can text contribute to the reception of an art work?In this essay I examine the role of language and how it, in selected works from the artists Sejla Kameric, Barbara Kruger and Jenny Holzer, becomes part of the deconstruction and exposure of social structures and issues of gender. My aim is to examine whether this deconstruction of rules and structures helps to bring about a forming of a female subject in oppsition to the more common female object..

Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning.  Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan.  Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to see how the media, through the newspaper, "Vi föräldrar?, produces family and parental roles, and to investigate how the image changed over time.Material/Method: The material consists of a number of selected texts from the years 1968, 1988 and 2008. The method used is a discourse analysis based on the three level model by Norman Fairclough. The three levels are the text, the discourse practise and the sociocultural practise. In this study two of the levels, text and sociocultural practise, are used in analysing the texts.Main results: Family and parenting in the texts from 1968 can be linked to the structural functionalist theory in which the core family is central and women and men are assigned to specific roles.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lärandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jämföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrån ett kort- och långsiktigt perspektiv, då båda dessa medium används inom skolan utan några egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. Två jämförande experiment med andra- och tredjeårselever på gymnasiet har genomförts där eleverna har indelats i olika testgrupper. Hälften av eleverna har vid experiment 1 sett på en utbildningsfilm, medan resterande har läst motsvarande information i skriven text. Därefter har ett omgående kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils? use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils.

AbstraktUppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skildaläroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islamoch muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Sommetod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medläroböckernas framställning av islam och muslimer.Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism.