Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (Testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera Testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten.

Det finns olika metoder som kan användas för att komma ihåg instuderat material. Det har visats att resultatet på ett minnestest förbättras avsevärt om man under inlärning har testats på instuderat material, jämfört med att enbart ha studerat materialet utan testning, detta kallas Testeffekten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur viktigt svarsformatet är för Testeffekten där 38 försöksdeltagare fick studera 48 ordpar för att sedan bli testade vid två olika tillfällen (efter 5 minuter respektive 1 vecka). Svarsformatet manipulerades vid både inlärning (covert/overt) och slutlig testning, enligt teorin om transfer-appropriate processing (kongruent/inkongruent). Resultatet visade en signifikant huvudeffekt av svarsformat, sådan att overt framplockning ledde till bättre minnesprestation än covert framplockning.

Testeffekten innebär att minnesprestationen ökar efter att ett test har genomförts. Upprepad testning ger enligt tidigare studier en bättre minnesprestation över längre tid än upprepad instudering. Syftet med denna studie är att försöka replikera Testeffekten med liknande men ändå andra stimuli än Karpicke och Roedinger (2008), samt att studera om Testeffekten uppstår för både lätta som svåra stimulusmaterial. Judgements of learning (JOLs) är inlärningsbedömningar som genomförs efter instudering. Ytterligare ett syfte är att studera om JOLs leder till en lika stark testeffekt som Testeffekten i sig gör, då det i litteraturen antas att studenter, innan de bedömer sin inlärning, gör ett återgivningsförsök.

Upprepad testning vid inlärning förstärker långtidsminnet. Fenomenet är även känt som Testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka Testeffekten och jämföra den med inlärningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlärning påverkades av individuella skillnader samt av testfrågornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfällen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Swedish school children exhibit deteriorating knowledge results in terms of reading comprehension. Previous research shows that a method to increase the level of knowledge is the use of evidence-based learning techniques. Test based learning generates what is commonly referred to as a test effect, which proved to strengthen the relationship between learning and memory, as well as being applicable to various test formats. The purpose of this study was to investigate whether test based learning, in terms of learning english words leads to increased performance in a reading comprehension test, more specifically a cloze test. The study was based on a within-group design and was conducted three times over four weeks.