I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

The purpose of this essay is to examine how officials within the Swedish public libraryorganisation view the IT-development, how the IT-development progresses within theorganisation and if there is a need for a national IT-strategy for the public libraries in Sweden.Four unorganized interviews with officials within the regional- and county libraryorganisation and one within the national organisation where conducted. This study is aqualitative examination where the phenomenographic approach has been used as inspirationfor the analytic model. The analytic result has been compared to the system theory of how anoptimal system should be constructed to perform in an optimal way and to be able to producegood results. The results of this study show a wish for a better national cooperation regardingthe IT-development for the Swedish public libraries. Today?s library structure should bereviewed over in order to enable the libraries to produce even better results from the cooperation?s..

Den, i olika forskningsartiklar, återkommande uppfattningen om att enperson som är autonomt orienterad är mer benägen till att utveckla enmotivation till personlig utveckling ledde till denna undersökning.Syftet med studien var att undersöka hur autonomi påverkar människortill motivation till personlig utveckling. Studien tar sin utgångspunkt iself-determination theory och dess underteori causality orientationstheory, med de tre orienteringarna kontrollerad, impersonell ochautonomi, vilka handlar om orsak till varför en person handlar på ettvisst sätt och effekten därav. De olika orienteringarna mättes med enenkät konstruerad efter general causality orientation scale ochmotivation till personlig utveckling mättes med egenkonstrueradefrågor. Enkäten lades ut på fyra olika sidor på Internet medförhoppning om att nå ett brett deltagande. Studien visade att denkontrollerade orienteringen var den av de tre orienteringarna sompåverkade människor i högst grad till motivation till personligutveckling.

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter.Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor.Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande.De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen.

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Studien utforskar vilka faktorer som påverkar organisationer i utvecklandet av enmobilapplikation för Smartphone. Syftet har varit att kunna bidra med kunskaper som gördet möjligt för organisationer att i framtiden effektivisera och förbättrautvecklingsprocessen av mobilapplikationer. Studien är genomförd som en kvalitativ,induktiv och normativ studie med aktionsforskning som forskningsmetod. Relevantlitteratur har även studerats och studien har genomförts under ett utvecklingsprojekt av enmobilapplikation hos företaget Jula AB. Frågeställningen som studien behandlade varvilka bakomliggande faktorer är det som styr utvecklingen av en mobilapplikation?Slutsatserna som drogs var att organisationens inställning till IT/IS samverkar med dessgenerella strategi och påverkar valet av funktionaliteten i mobilapplikationen.

Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att värdera nyttor som uppstår med användarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovärderingsmodell, som kan användas vid värdering av system som utvecklats med användarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lättolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förändring och nytta, hantera både kvalitativa och kvantitativa nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock främst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden på ovanstående egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan därför rekommenderas vid nyttovärdering av användarcentrerad utveckling.

Piteå drabbades som många andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskärningar och budgetunderskott. Dock har kommunens återhämtning och anpassning till de nya förhållandena efter krisen varit god och för tillfället (år 2004) är Piteå en av få kommuner i Norrland där befolkningen och tillväxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av Piteås utveckling mellan 2000- 2003 ställs också frågan om det finns en okänd faktor bakom Piteås innovativa förmåga att ständigt anpassa sig till nya situationer och vända något negativt till positivt. Kan den så kallade pite-andan vara denna pådrivande faktor eller är det bara en påhitt av media?.

Den här undersökningen utvärderar ett medarbetarprogram för undersköterskor på Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen är att utifrån medarbetarprogrammets mål undersöka om målen har uppfyllts. De förankras även i teorier om lärande. I undersökningen har det även utformats en frågeställning. Målet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger på kvalitativ metod och datainsamlingstekniken är intervjuer.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön..

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år presterar på tre deltest i VMPAC, för att därmed skapa ett underlag för en referens för svenska barn i bedömningen av avvikande utveckling. Studiens frågeställningar är: 1. Hur presterar en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år, på tre deltest i VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control och Connected Speech and Language Control)? och 2. Förekommer det några skillnader mellan en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, jämfört med den amerikanska normeringen i VMPAC och barn med verbal dyspraxi (CAS) undersökta inom ramen för en magisteruppsats (Björelius-Hort, 2009)? Oral- och talmotorisk förmåga hos 23 svenska barn i åldrarna fyra till tio år, som åldersmatchats mot barn med verbal dyspraxi (Björelius-Hort, 2009), testades med deltest två, tre och fyra ur VMPAC.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur några pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett särskilt arbetssätt och i så fall hur de gör det. Syftet innefattar även att ta reda på föräldrars syn på hur förskolan arbetar med att stärka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper även att ta reda på hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jämnåriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex föräldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.