Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det.

The new information society has revolutionised almost the entire world. But the new technique does not only bring good. That which was before only available on paper may today only be available on a computer system. This makes it possible to send data electronically. In the wrong hands that information can become a threat against the security of an individual, a company or even a nation. The possibility to protect oneself against attacks from the outside becomes increasingly difficult.

Titel Grader av ?de? ? En kvalitativ studie om konstruktionen av ?de? i datorspel före och efter 11 septemberFörfattare Peter Ekvall & Rickard PeterssonHandledare Karin FogelbergKurs Medie- & kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin Vårterminen 2007Syfte Att undersöka hur ?de? har konstruerats före och efter 11 september i datorspelMetod Kvalitativ textanalysMaterial Två datorspel ur serien Rainbow Six (Black Thorn och Lockdown)Huvudresultat Resultaten visade att det har skett förändringar i konstruktionen av ?de? men att bilden av ?de? också är väldigt trögrörlig och i vissa avseende i det närmaste ?cementerad?. Viktigt att nämna är att allt eftersom svårighetsgraden i spelen ökar så ändras hudfärgen på ?de? från mörkare till vitare och ?de? blir i takt med detta också mer sofistikerade och välutrustade. Detta gav en slutsats om att ett ?de? inom ?de? existerar.

This essay concerns the notion of how immigration politics, defined as a political discursive structure that explains and justifies how and why the movement of people into a state's territory is restricted and controlled, has come to present its purpose not as solidarity with the 'immigrants' wanting to enter the state but as a protective measure for the state's citizens. By using discourse theory combined with theories from the International Relations field I attempt to explain why and how such a discourse positions 'immigrants' as a threat to the state.First, I concentrate on why an immigration politics discourse would position 'immigrants' as a threat. I argue that in order for people to construct their identity, the 'outside' what they "are not" has to be repressed. In the same way, the state has to dislocate the "outside" and create threats to uphold its supremacy. These boundaries are set to create a feeling of predictability and security, and ultimately they are a way of making peoples' "world" coherent.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och Terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och Terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Karaktären på krig har genom historien förändrats. Andelen konventionella krig har de sista 25åren utgjort mindre än en tiondel av det totala antalet väpnade konflikter globalt. Ettsamlingsbegrepp som inkluderar bl.a. Terrorism, uppror, Terrorismbekämpning ochupprorsbekämpning är irregular warfare. De internationella insatser som svenska förband kankomma att utföra kommer till del att vara i konflikter som har formen av irregular warfare.Syftet med uppsatsen har varit att ur ett förmågeperspektiv undersöka vilken användbarhetJAS 39C/D-systemet kan anses ha vid insatser som har formen av irregular warfare och vadsom kan utvecklas för att höja användbarheten.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra månaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de människor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra månader. Det har också studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nå ut med sin propaganda?Metoden som används i uppsatsen är Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gå in djupare på vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt från Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot Terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfältet. Detta trots att USA ansåg att de ansvariga bakom dåden var terroristnätverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rättfärdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstänktes härbärgera de skyldiga. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur denna nya typ av krig rättfärdigas.

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära maktmedel,vilken är synen på militära maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attriksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära maktmedel i fredstid..

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot Terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och Terrorismen har lämnat få människor opåverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Holy war against the aberration and the newspaper TerrorismHeligt krig mot förvillelsen och tidningsTerrorismen This paper explores Bernhard von Beskow?s (1796-1868) conservative critique of the, for the early 19th century, new dominating voice in public matters namely the liberal press. There are competing narratives about the emerging liberal press and its critics. On the one hand the conservative critics were seen as hopeless reactionaries which acted against freedom of the press, themselves stripped of positive ideals and/or handled with little interest as footnotes in the great story of the liberal victory over its opponents. On the other hand this story has been questioned and an alternative has been presented of how to understand the conservatives and their critique of the press.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och Terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.