Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen?Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet.Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten.Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gått bättre att integrera de bådaföretagen. Då Stena fastigheter har som filosofi att växa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primära problemen i förändringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats på vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen på alla tre bolag i Sverige, bådechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram omuppköp, förändringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, från dålig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgångsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vägledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie där fler fall, med liknande kännetecken, för att seom några tendenser går att utröna. Ännu en intresseväckande aspekt för vidare studier är omdet går att skönja skillnader vid uppköp beroende på vilken bransch företagen arbetar i..

I dagens samhälle finns det en stor variation på golv och golvmaterial. Till dessa finns det en stor variation av de produkter och metoder som används för att hålla dessa golv funktionsdugliga. Samtliga golv och produkter ger upphov till miljöpåverkan av olika storlek och sort.Denna studie är skriven på uppdrag av avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Linköpings Universitet, som vill veta vilken miljöpåverkan Twister?-metoden har. Detta sker genom en livscykelanalys.En livscykelanalys ställer en produkt eller tjänst miljöpåverkan utifrån helhetsperspektiv innefattande materialframställning, tillverkning, användning och resthantering.

Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka träd som kan vara aktuella vid en eventuell ersättning av hästkastanjerna vid Östra Ågatan i Uppsala. Arbetet syftar också till att förklara vilka komplikationer träd möter i dagens städer, såsom vattenbrist och markkompaktering. Delen rörande trädens förhållanden utfördes med hjälp av litteraturen Trees for tough urban sites av Henrik Sjöman och med hjälp av Tom Ericsson som specialiserar sig på botanik och ekologi. Jag besökte Östra Ågatan för att bekräfta vilka begränsningar träd i dagens städer har. För artval användes boken Stadsträd från A till Z av Rune Bengtsson, på grund av dess fokus på träd och stora artrikedom. Kriterier på storlek och tålighet som sattes upp hjälpte i urvalsprocessen och allvarliga trädsjukdomar togs i beaktande och därefter betygsattes trädens lämplighet. Jag erhöll resultaten att städer är ganska ogästvänliga platser för träd men att Östra Ågatan ändå är fullt acceptabel som växtplats.

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan.

tillämpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har använt oss av den rättdogmatiska metoden vilket innebär att vi kommer att tolka gällande rätt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna påverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer särskilda skäl, vad anses vara särskilda skäl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, även benämnt den så kallade ventilen, kan tillämpas.De olika situationer som nämns i propositionen 2001/02:165, så som generationsskifte, FoU, utlösen av delägare med flera, kan även tolkas som särskilda skäl till när ventilen kan tillämpas. Vid bedömning av om ventilen är tillämpbar genomförs en prövning där skälet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.

Målet med detta projekt var att hjälpa IT-Mästaren att kunna fakturera sina kunder på ett smidigare sätt. Deras dåvarande lösning av kundernas dataanvändning var tidskrävande och ineffektivt, därför ville de automatisera systemet. Det nya systemet skulle användas för att administrera kundernas servrar med hjälp av ett grafiskt gränssnitt och sedan kontakta dem för att få fram olika värden för respektive kund som ska presenteras på IT-Mästarens hemsida. På så sätt skulle de kunna fakturera sina kunder på ett mer effektivt sätt och även få bättre överblick av kundernas användning. I och med utvecklingen utav detta system så fördjupande jag mig dels i egna kända områden men jag lärde mig också nya kunskaper. Det gällde inte enbart teknisk utveckling utan också undersökning av exempelvis hämtningen av alla data som skulle göras.

Examensarbetet har utförts i sammarbete med Weland Lagersystem AB i Gislaved som är ett företag där smarta lagersystem tillverkas. Weland Lagersystem AB säljer och monterar lagerhissar som lagrar artiklar i höjdled. De här hissarna är beklädda av paneler, monteringsskenor, dekorlister och hörnprofiler. Alla beklädnadsdelar förekommer i varierande storlek. Problemet med hissarna är att beklädnaden av dem är kostsam samt att delarna för beklädnaden är många att montera.Målet med arbetet är att undersöka om en beklädnad i plast kan bli mer kostnads- och monteringseffektiv än dagens lösning.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Syftet med denna uppsats var att studera i vilken utsträckning externa intressenter använder idrottssektorns årsredovisningar samt att kartlägga intressenternas attityder till innehållet i årsredovisningarna. Agentteorin och intressentmodellen visar att idrottssektorns årsredovisningsintressenter borde använda årsredovisningar samt att främsta användningsområde borde vara som kontrollverktyg. Vår undersökning var av survey-karaktär och vi genomförde en enkätundersökning kompletterad med en fallstudie. Resultaten visar att majoriteten av intressentgrupper använder idrottssektorns årsredovisningar och användningsområdet är främst som kontrollverktyg. Majoriteten av intressenterna vill även se koppling mellan måluppfyllelse och resultat, en förklaring till det egna kapitalets storlek samt en plan över hur det egna kapitalet skall utvecklas.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.