I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen.

The aim of this study was to examine young men born between 1990-1995 with anorectal malformations (ARM) whom have undergone the new PSARP-operation starting in 1990, and how they experience their psychosocial and sexual health. The study also examines how they cope with their life situation and what their experience is of the health care and how they were responded to through out the years. This study is a qualitative research and consists seven semi- structured interviews with young men between sixteen and twenty years old. The analyses of this material resulted in three themes around which the study centers: psychosocial health, sexual health and the medical establishment and the informants thoughts about the proposition of counseling for themselves and other individuals born with ARM. The study shows that these young men have a good psychosocial health and a likely reason for that is good parental relationships and close friendships.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author?s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21) This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som har en dålig prognos och där ett stort antal människor insjuknar årligen. Det är en sjukdom som leder till många och svåra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie.

This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children?s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children.In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children?s problems.

The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one smallmunicipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults formore than one year and what the causes might be. To answer our research questions aqualitative research method was used and four social workers were interviewed. The resulthas been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individuallevel and linked to previous research. Our results show that although young adults are anexception for long duration for financial support, there are those who lack other means ofsupport for a long time. The results also show that young adults often are recurring in thesocial services, and they are long-lasting.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

Bakgrund: Hepatit C är en blodburen smitta som främst smittar via orena sprutor och kanyler. Personer smittade med Hepatit C är en utsatt grupp i samhället och de upplever oftast negativt bemötande ifrån sjukvårdspersonal. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska använda rätt förhållningssätt i mötet med den smittade.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer smittade med Hepatit C upplevde och hanterade bemötandet i vården.Metod: Litteraturstudie av elva kvalitativa artiklar vilka analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Studien har en kvalitativ ansats.Resultat: Personerna upplevde till största del ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen, i vissa fall fanns det positiva bemötanden. Till exempel vid uppsökande verksamhet eller då vårdgivaren hade känt dem en längre tid.

The aim of our study is to gain increased knowledge and understanding of how young people who has been sentenced to closed institutional care experience their own possibility to participate and influence the transition and aftercare, and which, if any, importance they believe this has for their readjustment to society. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews with four young persons, of which three, at the time for our interviews, where in the transitionphase, and one had left the institution a few years ago. The study?s theoretical framework is based on Erving Goffmans theory about stigma and the empowerment theory.

Studiens syfte är att undersöka hur mediebilden av Bergsjön, en stadsdel i Göteborg, ser ut och hur den påverkar ungdomar och ungdomsarbetet i stadsdelen. Studien innefattar två typer av insamlat material, en artikelempiri och en intervjuempiri. Artikelempirin består av 173 artiklar om Bergsjön som publicerats på Göteborgs-Postens hemsida under år 2011. Intervjuempirin består av sex intervjuer med professionella personer som arbetar med ungdomar i Bergsjön.Studiens resultat har analyserats utifrån begreppen diskurs, binära oppositioner, stigma, ?den andre?, den sociala respektive den personliga identiteten samt motivation.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.