This master?s thesis is a remote sensing study of an area-based method used to detect forest in need of thinning by use of laser data and field samples. Only pine-dominated forest has been included in the study and height limits were set to match empirical restrictions. The study area was in the municipality of Älvsbyn (Latitude 65° 40´ N, Longitude 21° 00´ E), in northern Sweden.The Swedish authority Lantmäteriet is currently laser scanning most parts of Sweden, providing new opportunities and applications. The primary aim of the national laser scanning is to create a new elevation model, useful in consequence analysis of climate changes.

Orientering är en sport som går ut på att besöka ett antal förutbestämda kontrollpunkter med hjälp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten så som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta är dyrt och tidskrävande. Omkring 120 000?150 000 kr och mellan 20?30 h/km2 fältarbete läggs ner på varje karta som skapas.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

Sammanfattning Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ?Biologisk myggkontroll?, utreda vilka myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI[1].Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om Lantmäteriets höjdmodell ?grid 2+?, baserad på laserskanning, är användbar i detta syfte.

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund.För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.