Sökresultat:
76 Uppsatser om Termisk jämvikt - Sida 5 av 6
Industrikombinat : en affÀrsmöjlighet för Vattenfall
Syftet med detta arbete Ă€r att identifiera geografiska platser i Sverige dĂ€r det finns affĂ€rsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. DĂ„ arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingĂ„ i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat anvĂ€nds i detta arbete för att beskriva samarbeten dĂ€r restvĂ€rme frĂ„n en produktionsenhet anvĂ€nds som primĂ€rvĂ€rme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvĂ€ndning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affĂ€rsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartlĂ€ggs och placeras ut pĂ„ en Sverigekarta för att lokalisera geografiska omrĂ„den med stor energianvĂ€ndning. Ăven enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut pĂ„ kartan.
Termisk konduktivitet i hyttsten bestÀmt i fÀltförsök
Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i LuleÄ. BestÀllarens önskemÄl var att ett vÀrmekonduktivitetstal för hyttsten i fÀlt skulle bestÀmmas. Hyttsten frÄn SSAB i LuleÄ Àr ett relativt lite undersökt material trots att det anvÀnts som vÀgbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i mÄnga Är. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har nÄgra egenskaper som avviker. En av dessa Àr materialets goda isolerande förmÄga.
UtvÀrdering av laststyrning av fjÀrrvÀrme hos UmeÄ Energi AB
PÄ intiativ av UmeÄ Energi AB (UEAB) har det under vÄren 2011 pÄgÄtt arbete med att införa, testa och utvÀrdera Laststyrning av fjÀrrvÀrme. Systemet har testats pÄ Bostaden UmeÄ AB:s (BUAB) lÀgenhetkomplex pÄ Liljansberget i UmeÄ. OmrÄdet stod klart 2008 och inkluderar 709 stycken lÀgenheter i varierande storlek. Laststyrning som systemet minskar under perioder energitillförseln genom fjÀrrvÀrmecentralen för att pÄ sÄ sÀtt minska totala energitillförseln in till bostadshusen. Det Àr viktigt att inomhusklimatet inte försÀmras och dÀrför utförs mÀtningar och berÀkningar pÄ husen samt fjÀrrvÀrmecentralerna.
Gipsbaserade vaxgranulatskivor i passivhus
Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med vÀlisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla smÄhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lÀtt stomme av trÀ. Detta gör att man gÄr miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader Àr fördelaktigt och ger ofta upphov till jÀmnare inomhustemperaturer och ett lÀgre uppvÀrmningsbehov.
Genom att montera vaxgranulatskivor pÄ innervÀggar och i tak kan Àven en lÀtt stomme fÄ betongstommens goda termiska egenskaper.
Analys av passiva kylningsmetoder vid tillÀmpning över en hotspot genom analytiska och numeriska simuleringar : Till vilken grad kan passiva kylningsmetoder tillgodose ett lokalt kylningsbehov i ett marint framdrivningssystem?
I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.
Designoptimering, Energi och inomhusmiljösimuleringar i en integrerad BIM-projektering / Designoptimiation, Energy and indoor simulations in an integrated design work
Syftet med en integrerad projekteringsprocess Àr att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, Àven kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara tvÄ mycket effektiva verktyg som tillÄter att information bÄde kan tas fram, i form av energianalyser, men Àven kommuniceras digitalt med hjÀlp av sÄ kallade IFC-exporter.
DÄ projektörer fÄr möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebÀr att information kan tillföras bÄde tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jÀmföra dessa med avseende pÄ energianvÀndning. Analyser frÄn denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan anvÀndas för att utforska olika utformningsalternativ och dÀrmed finna optimeringsmöjligheter med avseende pÄ energi och inomhusmiljö.
Inneklimat vid luftburen vÀrme : UtvÀrdering av en kontorsbyggnad
I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen vÀrme och kyla under ett vinterfall utvÀrderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmÀtningar i kontorslokaler samt en enkÀtundersökning bland hyresgÀsterna i byggnaden VÀsterport pÄ Kungsholmen i Stockholm.Metoden att vÀrma och kyla genom tilluften Àr idag okonventionell, Àven om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system Àr den minskade komfort som kan uppkomma pÄ grund av kallras och drag frÄn fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden Àr uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet Àr decentraliserat och varje vÄningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning krÀver endast ett system för bÄde kylning och vÀrmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen bÄde vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten frÄn mÀtningarna och enkÀtundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rÄdande inomhusklimatet.
Modellbyggnad och simulering av Kiln styrning
Projektet i denna rapport har fokuserat pĂ„ positionering av bĂ€rhjulen till Kiln i Kiruna pĂ„ LKAB. Kiln Ă€r en roterande ugn dĂ€r pelletskulorna sintras, vilket Ă€r ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bĂ€rhjulen manuellt genom att snedstĂ€llas mot Kiln eller att centrum pĂ„ bĂ€rhjulen förflyttas till/ frĂ„n Kiln.Arbetet som Ă€r beskrivet i denna rapport Ă€r tĂ€nkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bĂ€rhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslĂ€ngden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Ăven innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nĂ€mnda fördelar uppnĂ„s, dĂ„ detta arbete Ă€ven skall fungera som ett stöd för underhĂ„llet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.
Ny mÀt-trigger i Scanias motorprovning
En av motorprovningens uppgifter pĂ„ Scania CV AB i SödertĂ€lje Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att utlovad kvalitet hĂ„lls pĂ„ motorerna som produceras innan de levereras till kund. Samtliga produktionsmotorer körs i bromsbĂ€nk dĂ€r det testas att rĂ€tt uteffekt fĂ„s vid ett högt respektive lĂ„gt varvtal som Ă€r specificerat för varje enskild motormodell. I dagens process Ă€r det oljetemperaturen i sumpen som primĂ€rt styr nĂ€r effektmĂ€tningen ska starta. ĂnskvĂ€rt Ă€r att mĂ€ta efter den punkt dĂ€r motorerna nĂ„tt termisk stabilitet, nĂ„got som dock inte Ă€r möjligt pĂ„ grund av tidsskĂ€l. DĂ€rför mĂ„ste datainsamlingen ske under motorernas uppvĂ€rmning.
Analys av miljöanpassad ogrÀsbekÀmpning
Svenska KraftnÀt Àr ett statligt affÀrsverk vars huvuduppgift Àr drift och underhÄll av det svenska elstamnÀtet. BekÀmpningen av oönskad vegetation Àr en del i underhÄllsarbetet i anlÀggningarna och sker i dagslÀget med det kemiska bekÀmpningsmedlet Roundup. Svenska KraftnÀt önskar att minska eller ersÀtta den kemiska ogrÀsbekÀmpningen med en miljöanpassad metod och rapporten syftar till att undersöka den möjligheten. En av de möjliga metoderna, NCC Spuma, testades i ett fÀltförsök i en av Svenska KraftnÀts anlÀggningar och dess miljöpÄverkan undersöktes genom en livscykelanalys.NCC Spuma Àr en termisk metod för ogrÀsbekÀmpning som erbjuds av NCC Roads. OgrÀset bekÀmpas med hett vatten och ett isolerande skum. Det isolerande skummet förlÀnger tiden det heta vattnet skadar ogrÀset.
Indirekt förgaasning av biomassa : Produktion av brÀnngas i syfte att ersÀtta el och oljapÄ ett kartongbruk
I denna studie utreds hur brÀnngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersÀtta el och olja vid olika förbrukare pÄ ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen vÀstvÀrlden mÄste lösa detta Ärhundrade Àr energiförsörjningen. Medallt hÄrdare krav pÄ utslÀpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara brÀnslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trÀ kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika lÄnga transporter av fast biomassa bör resursen förÀdlas innan denanvÀnds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning Àr en erkÀndtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod dÀr slutprodukten till exempel kan bli brÀnngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.
Effektivisering vid bedömningsprocessen av  indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg
Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.
Framsta?llning av syntetiska bio-drivmedel fra?n fo?rgasad biomassa : En studie i potentiell va?rmeintegration
Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.
Metod- och energioptimering av isfrihÄllning pÄ utskovsluckor vid kraftstationer
Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.
HÄllbar bebyggelse: förslag till detaljplan för Katten 6 i
LuleÄ
Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.