Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Fetma är en sjukdom som är allt mer förekommande i världen och ca 10-12 % av den svenska vuxna befolkningen är drabbad. Sjukdomen är förknippad med känslor av skam och skuld och sjukdomen framställs ofta som att det är individens eget fel och ansvar. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientgruppen när det gäller rådgivning om livsstil, stöd vid behandling och vid olika omvårdnadshandlingar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med fetma och hur det påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Sju artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod kom att ligga till grund för resultatet.

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, ?självsvält? som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kroniskt obstruktivt lungsjuka (KOL) patienters upplevelse av andnöd. Internationellt rankas KOL av World Health Organization som den fjärde största anledningen till dödsfall. I Sverige är tillståndet vanligt förekommande inom såväl öppenvård som inom slutenvården och antalet patienter i Sverige med diagnosen KOL har fördubblats sedan år 1987. Under 2011 var det över 10 000 personer som vårdades med diagnosen KOL och samma år dog 2833 personer till följd av sjukdomen. Andnöd är det mest påtagliga symptomet hos patienter diagnostiserade med KOL.

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes.

Syfte: Syftet var att finna skillnader och samband i self-efficacy (SE) ? med avseende på typ av artroplastik, kön och ålder ? inför två förflyttningar. Detta för att se vilka patienter som kan vara i större behov av att stärka SE postoperativt.Metod: Studien gjordes på inneliggande patienter som genomgått en höft- eller knäartroplastik. Ett för undersökningen framställt frågeformulär undersökte de 117 deltagarnas SE inför att sätta sig upp på sängkanten samt gå med hjälpmedel. Deltagarna skattade SE inför förflyttningarna första eller andra dagen efter operationen.Resultat: Deltagare som hade genomgått en knäartroplastik skattade signifikant högre SE inför att sätta sig upp på sängkanten än de som hade genomgått en höftartroplastik.

Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle.Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män).Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen.