Bakgrund: Att vårda patienter med självskadebeteende är en utmaning f?ör sjukvårdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vårdandet inom hälso och sjukvården den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vårdpersonalen gjorde sitt bästa f?ör att hjälpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med självskada upplever vårdande inom hälso och sjukvården.Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans metod användes av tolv artiklar som låg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekräftade problematiken bakom vårdandet f?ör patienter med sjävskadebeteende.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan humor och välmående hos patienter. Bakgrund: Humor och skratt har sedan länge använts inom vården, till exempel används clowner på barnsjukhus. Idag finns det skrattklubbar världen över, som utövar skrattyoga för att lära människor att skratta istället för att bli nedstämda i svåra situationer. Stress och smärta leder till nedsatt välmående hos patienter. Metod: Litteraturstudie utförd på 10 vetenskapliga artiklar genom sökning i databaserna PubMed och CIHNAL.

Bakgrund: Sjuksköterskor innehar ett arbete som innebär omvårdnad och omhändertagande av patienter i sjukvårdssammanhang. I realiteten innebär detta även att sjuksköterskor måste vara förberedda om vissa patienter upplever obehag, ångest och rädsla inför provtagning och injektioner genom nålstickning. Vissa patienter kan till och med uppleva reella fobikänslor inför en sådan situation. I dessa situationer är det bra om olika tekniker och metoder finns att tillgripa för att avhjälpa patientens rädsla i den mån det är möjligt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vanlig rädslan för nålar är bland patienter samt att utreda hur och på vilket sätt en sjuksköterska kan bete sig och interagera med patienter för att avhjälpa denna rädsla.

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie.Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar.

Anestesisjuksköterskan möter dagligen äldre patienter i det perioperativa vårdarbetet. Antalet äldre patienter som genomgår ett operativt ingrepp ökar i omfattning och äldre patienter har större risk för att drabbas av olika postoperativa komplikationer. Konfusion är en postoperativ komplikation som i sin tur leder till allvarliga konsekvenser för äldre patienter. Postoperativ konfusion är ett omfattande problem både ur ett patientperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, eftersom det innebär ett stort lidande för patienten och ger även ökade vårdkostnader. Postoperativ konfusion ökar också risken för att drabbas av andra komplikationer såsom fallrisk, infektioner och näringsproblem.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Föreliggande studies syfte var att beskriva diabetessjuksköterskors inom Primärvården Skaraborg upplevelser vid kostrådgivning till patienter med typ-2 diabetes. Studien undersöker frågor kring diabetessjuksköterskans ansvar, hur de påverkas av andra yrkeskategorier och patienter, svårigheter i att motivera patienten och eventuell diskrepans mellan vårdprogram och egen inställning. Informanterna var sex diabetessjuksköterskor med mångårig arbetslivserfarenhet. Studien var utformad som en kvalitativ intervjustudie. De ljudbandinspelade intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

Idag lever cirka 33 miljoner människor med HIV/Aids. Totalt har omkring 30 miljoner människor avlidit sedan första Aids- fallet diagnostiserades år 1981. I västvärlden har HIV-smittade en tät kontakt med sjukvården eftersom de går på regelbundna kontroller, därmed är sjuksköterskor en yrkeskategori som träffar dessa patienter ofta. I utvecklingsländerna ser det ofta tyvärr annorlunda ut, HIV-smittade har ingen eller gles kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden av HIV/Aids patienter.

På grund av en ökad befolkningsmängd och nya tekniker som gör fler sjuka går att bota ställs nya krav på svensk sjukvård. Sjukvården måste möta de nya kraven med ett bättre effektivare resursanvändande och där till krävs nya förbättringsmetoder. Med influenser från industriell tillverkning har sjukvården omarbetat lean production för att skapa ett universellt förbättringsverktyg som lämpar sig för vårdorganisationer. Verktyget kallas lean healthcare och är omdiskuterat och dess effekter tvetydiga. Att undersöka om och hur värdeflöden i en akutmottagnings triage, som innebär en prioritering efter patienters allvarlighetsgrad, kan effektiviseras med hjälp av ett flödesorienterat arbetssätt som lean.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt fenomen som kan orsaka problem för både individen och samhället. Forskning finns som visar att patienter med annat modersmål kan riskera att erhålla otillräcklig vård. Samhället blir allt mer mångkulturellt och sjuksköterskor möter ofta patienter som inte har svenska som modersmål. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att identifiera, bedöma, behandla samt utvärdera långvarig smärta hos patienter med annat modersmål. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar i samhället. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan, förebygger sjukdomar och förlänger livet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur sjuksköterskor kan motivera patienter med hypertoni att bli fysiskt aktiva. Metod: Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt. Forskningsresultat från tolv vetenskapliga studier, publicerade i vetenskapliga tidskrifter granskades samt en doktorsavhandling.

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie.