Syftet med föreliggande studie har varit att utvärdera och kvalitetssäkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pågått under 18 månader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestått av ett individuellt och två gruppbehandlingstillfällen i veckan. Intervjuer och regelbundna självskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mående. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svårt psykiskt lidande.

Sjuksköterskornas upplevelser och hälsa i sitt dagliga arbete är ett område man inte alltid lägger fokus på. Det är ju helt rätt, att patienten är i fokus och det viktigaste i vårdandet, men helheten i det hela är också viktig. Att sjuksköterskorna mår bra i sitt arbete och får det stöd som han/hon behöver är troligen en garanti för bättre kvalité att utföra arbetsuppgifterna i det dagliga arbetet som intensivvårdssjuksköterska. Idag känns det som det finns en bristande kunskap kring föreställningar om sjuksköterskors hälsa och upplevelser. Syftet med den planerade studien är att belysa upplevelserna hos intensivvårdssjuksköterskorna i det dagliga vårdarbetet kring arbetsföra patienters sjukdomar och svåra skador.Med arbetsföra individer menar vi människor i åldern 18 ? 65, alltså människor som är aktiva i arbetslivet.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta.

Syfte: Syftet med den här studien var att kartlägga upplevelsen av omhändertagandet bland föräldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige. Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den här rapporten har erhållits genom litteratursökning på PubMed. Främst användes artiklar som berör upplevelsen av omhändertagandet, men även litteratur och hemsidor från svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förståelse av och för att erhålla ytterligare information om omhändertagandet i södra Sverige utfördes även en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkätstudie tillfrågades 55 personer, varav 24 var föräldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter.

Syftet: Vi vill ta del av kunskapen de yrkesprofessionella besitter, dvs., det empiriska data, för att kunna skapa en egen uppfattning om motivationens dynamik och hur den kommer till stånd i den tvångsbelastade miljön som rättspsykiatrin representerar. Hur motiverar man dessa patienter under dessa omständigheter? Räcker det med motivation för att få ett ordnad, fungerande och meningsfull liv? Frågeställningar:Kan man tvångsbehandla psykiskt sjuka som begått brott? Hur motiverar rättspsykiatrin klienterna/patienterna till behandling? Vilken funktion fyller rättspsykiatrin i samhället?Teori:Motivationsarbete och Empowerment med visst inslag av det Salutogena perspektivet och KASAMMetod:Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i samtalsform.Huvudresultat:Att tvångsbehandla någon verkar vara möjligt i den utsträckning som frivilligheten tillåter. Med detta menar vi att det krävs frivillighet för att den grundläggande faktorn ? motivation ? ska kunna verka för en behandling.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska.

Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård.

Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgått en hjärtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter är rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Resultatet bygger på vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrån databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den här studien visar på att trots att patienterna har drabbats av en hjärtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsätter att vara avhållsamma om de slutar. Ungefär hälften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjärtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraårs period.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet.