Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom..

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.Läs om livet som tvångssjuk..

Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning ? ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter.

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design användes och studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke på ålder, kön, relation till patienten och hur länge denne varit sjuk. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information från olika kanaler och att de hade behov av att samtala med någon om sin situation. Efterfrågan på medicinsk information återkom vid olika tillfällen under intervjuerna och det ansågs väsentligt att få veta när förändringar ägde rum i sjukdom och behandling.

AbstraktNär någon i familjen drabbas av sjukdom, står oftast de närmast anhöriga för den vårdande omsorgen, vilket kan vara påfrestande för hälsan. Det senaste decenniet har det offentliga stödet till anhöriga uppmärksammats i Sverige, vilket har inneburit en satsning på 300 miljoner kronor, Anhörig 300. Vars avsikt var att stödja och underlätta de anhörigas livssituation. Då kan en stödjande verksamhet som anhöriggrupp, vara ett viktigt komplement för reflektion och utveckling med andra. Tillvaron är full av påfrestningar, vad är det som gör att vissa klarar av dessa, medan andra inte gör det? Antonovsky (1991) svar på detta är känslan av sammanhang (KASAM).

BAKGRUND Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i 20-40 årsåldern och ger neurologiska symtom ex. domningar. MS är än så länge obotlig, men sedan i början av 2000-talet finns effektiva bromsmediciner. Fatigue är ett engelskt ord som beskriver den sjukliga trötthet som kan uppträda vid exempelvis MS.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

Saab Automobile AB är ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belägen i Trollhättan. Deras underhållsavdelning i måleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork täckfärg B. Anledningen är att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte längre finns som reservdel. Mellantork täckfärg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser därför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige, då omkring 7000 diagnostiseras varje år. Att få en sådan diagnos kan för många yttra sig väldigt chockartat. För att kunna hantera situationen finns det en rad olika faser individen måste ta sig igenom, detta görs med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors olika copingstrategier vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 empiriska studier användes.