Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Denna studie beskriver ett antal förskollärares upplevelser och tankar kring stress hos barn i förskolan. Att barn kan bli drabbade av stress på ett eller annat sätt är något som framkommit i den här studien. För att som pedagog i förskolan kunna underlätta och hjälpa dessa barn på bästa möjliga sätt, så behöver man veta vilka bakomliggande orsaker och faktorer som kan vara bidragande till denna stress. Man behöver också veta vilka symtom stressade barn kan uppvisa, samt i vilka situationer stress har en tendens att uppstå. I denna studie har en kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerade frågor använts för att få svar på forskningsfrågor.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begränsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orättvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att känna rädsla och oro för att dö, att känna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att känna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig på andra när det gällde astman.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad.

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Det är främst personer över 65 år som drabbas. Fysisk, psykisk och social påverkan förekommer ofta. Hjärninfarkt och hjärnblödning är de två orsakerna till stroke och högt blodtryck är en bidragande orsak. Symtom på stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvårigheter.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt.

Information overload förekommer på alla arbetsplatser där informationsbearbetning är viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. På akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som används i patientarbetet. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som främst orsakar information overload hos sjuksköterskorna på akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med hjälp av aktuell forskning på information overload. Resultatanalysen skedde utifrån en specifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanställning av Eppler och Mengis (2004).

Reumatoid artrit är bland de vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomarna och som oftast börjar i händer och fötter. Sjukdomen varierar mycket och ger olika besvär i perioder, men på sikt kan hela kroppen påverkas. Prevalensen är ca 0,5-1% och incidensen 25-30/100000 invånare och år i Sverige. Debuterar i alla åldrar, men vanligast är i åldern 55-60 år. Det är 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män.

Allt fler människor i samhället dör på sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan får ett större ansvarsområde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. När patienten kommer till insikt om att livet är på väg att ta slut aktiveras en av de mest grundläggande försvarsmekanismer som människan har, ångest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och ångest i döendeprocessen är det av betydelse att öka kunskapen inom omvårdnadsvetenskapen. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och ångest i döendeprocessen.

Bakgrund: Fibromyalgi är en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smärta med hög intensitet och lång duration. Symtom vid fibromyalgi karaktäriseras av smärta och fatigue.  Många individer upplever att sjukvården och samhället inte har tillräcklig kunskap och förståelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi påverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vården.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ettså fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i detpalliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplementtill farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan,ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysaden komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård.

Koronarangiografi används för att visualisera hjärtats kranskärl och diagnostisera eventuella kranskärlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan orsaka ångest och rädsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom såsom ökad hjärtrytm och blodtryck som kan påverka undersökningen och en eventuell intervention negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan främsta ansvaret för omvårdnaden. För att kunna ge mest optimal omvårdnad till patienterna ska röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till ångest och rädsla relaterade till koronarangiografi.