I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlingsplaner används vid en barnpsykiatrisk behandlingsenhet, Ericastiftelsen. Tidigare undersökningar om föräldrars upplevelse av kontakten med Ericastiftelsen har visat att föräldrar är nöjda men ibland uttrycker att de inte förstår grunden till barnets behandling. Behandlingsplaner som formuleras tillsammans med föräldrarna infördes för att öka tydligheten och föräldrarnas delaktighet. I denna studie gjordes en genomgång av behandlingsplaner för att beskriva hur behandlingsplanerna har formulerats i ärenden med barn upp till 13 års ålder. Intervjuer med tre psykoterapeuter genomfördes för en kvalitativ beskrivning av hur psykoterapeuterna uppfattade användningen av behandlingsplaner.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos de patienter sjuksköterskan vårdar. Att lindra smärtupplevelsen är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Utöver sedvanlig behandling mot smärta finns komplementära metoder sjuksköterskan kan använda sig av. Taktil massage, en form av mjukmassage, är en metod som kan användas för att lindra smärta. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa vid vilka olika smärttillstånd sjuksköterskan kan använda taktil massage som en omvårdnadsåtgärd vid smärta.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem i samhället. I Sverige har hela 11 procent av befolkningen fetma, alltså ett BMI över 30. Fetma ger olika följdsjukdomar såsom hypertoni, diabetes och stroke som står hälso- och sjukvården dyrt, men fetma påverkar individen mycket mer än så. Då det inte finns någon annan lösning kan överviktskirurgi bli aktuellt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vad som påverkar upplevelsen av hälsa, välbefinnande och livskvalitet hos personer med fetma, före och efter behandling med överviktskirurgi.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.

Background: Asthma is an illness that many adolescents have today. The symtom can prevent them to live like contemporaries and the development phase they experience makes asthma difficult to get control of. Aim: The aim of this study was to describe adolescent?s experience of living with asthma. Method: The literature review was performed by reviewing nine scientific articles.

Depression är en av vår tids vanligaste folksjukdomar, trots det söker bara hälften av alla drabbade vård. Ett sätt att nå ut till fler är genom internetbaserade behandlingsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av fyra behandlarunderstödda internetadministrerade behandlingar vid mild till måttlig depression. Två av behandlingarna bygger på fysisk aktivitet och två på beteendeaktivering. Inom varje betingelse har rationalen manipulerats.

Ungefär 16% av alla kvinnor drabbas av sjukdomen Provocerad vulvodyni (PVD), tidigare benämnt vulvavestibulit, som ger vaginala smärtor och påverkar kvinnorna fysiskt, psykiskt och reproduktivt. Varför kvinnor drabbas av sjukdomen är fortfarande okänt. Tidigare forskning har påvisat samband mellan sjukdomen och psykosociala faktorer, men det har inte gått att avgöra om de psykosociala faktorerna orsakar PVD. Det finns ingen rekommenderad standardbehandling av PVD, utan flera olika behandlingsmetoder används. Oftast kvarstår symtom efter avslutad behandling.

Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sätta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvårar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svårbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen är fylld av svårigheter och dilemman.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs..

The aim of this study was to examine the relationship between gender and self reported symptoms (physiological and psychological) and sense of coherence (SOC) and Job Demand-Control-Social support (JDCS). The sample consisted of 360 respondents (nfemale= 261, nmale= 99), in the ages between 19-53 (M=25,57, SD=5,77), all students from Växjö University. A quantitative work method was used in the study; data was collected using questionnaires that consisted of self-reported questions, based on three parts: A modified symptom checklist, SOC 13 and a modified JDCS questionnaire. The result of our study showed that both SOC and JDCS had an effect on self-reported symptoms but there were no interaction between SOC and JDCS. No significant gender differences were found regarding the level of SOC.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors bedömningssituationer inom prehospital vård. Metod: I studien medverkar fyra män och fyra kvinnor med olika lång arbetslivserfarenhet inom prehospital vård. Alla arbetar i en region i mellan Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehålls analys.

Katternas AB-blodgruppssystem består av blodgrupperna A, B och AB. Blodgrupperna nedärvs dominant och A-allelen är helt dominant över B-allelen. AB är troligen en tredje allel som är dominant över B och recessiv till A. Blodgrupp A definieras av att N-glykolylneuraminsyra uttrycks på erytrocyterna och blodgrupp B av att N-acetylneuraminsyra uttrycks. Blodgrupp AB definieras av att båda neuraminsyrorna uttrycks tillsammans på erytrocyterna.