Järnvägsindustrin har under många år varit ett verksamhetsområde där utvecklingen mer ellermindre stått still. I dag har progressen dock åter börjat röra på sig. Tågoperatörer runt om ivärlden satsar på snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar från såväl flyg- somvägtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom järnvägsbranschenbibehålla den miljövänliga position, i förhållande till andra färdmedel, som tågtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det därför, i dagsläget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under många år bedrivit projekt för att minska tågens förbrukning av elektricitet.Då företaget, under gången tid, varit föremål för åtskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas så resultatrikt som ambitionen eftersträvat.Avsikten med detta examensarbete är att sammanställa genomförda samt påtänkta aktiviteter inom området för SJs energieffektivisering.

Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen. Frågeställningen i arbetet var: - Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer? Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var: Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara på frågorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med trafik vid skolor.

Kommunikationerna i norra Norrland under den förindustriella tiden bestod i stort sett endast av vintervägar (Hoppe 1945, Lassila 1972). Människorna förflyttade sig trots allt över relativt stora områden med släde efter häst eller ren (Friberg 1935, Mannerfelt 1936, Hoppe 1945). Många nybyggen i Norrlands inland var under tidigt 1900-tal fortfarande isolerade från omvärlden tillföljd av bristen på vägar. Vid denna tid började Domänverket att anlägga smala vägar s.k. ?cykelstigar? på statens marker för att underlätta framkomligheten för sina tjänstemän (Hoppe 1945) och på så vis också bättre kunna tillvarata skogsråvaran.

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rättsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i världen, barnaga och väldigt mycket har hänt på området sedan dess. Gällande barn görs undantag från principen om allas likhet inför lagen ? barn skall särbehandlas positivt och hänsyn skall tas till barnets bästa.De senaste trettio åren har antalet inkomna anmälningar till polisen om misstänkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa beräknas 70 % vara familjerelaterade.

Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda den oklara gränsen mellan föräldrars vårdnadsansvar och brottet olaga frihetsberövande. En sådan problematik återfinns ofta i familjer som präglas av starka hederskulturella regler. Uppsatsen utreder utifrån tre olika perspektiv; barn- och föräldrarätt, mänskliga rättigheter och straffrätt hur dessa spörsmål behandlas. Den hederskultur som uppsatsen avser att behandla är sprungen ur starkt patriarkaliska samhälls- och familjemönster och bottnar i ett absolut krav på unga flickors oskuld. Det finns ett flertal internationella konventioner som behandlar aspekter med anknytning till hedersrelaterat våld.

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Den svenska välfärden förknippas ofta med en väl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har välfärdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat på att det stöd och den trygghet som systemet förväntas tillhandahålla, inte är tillräckligt. Företrädare från frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren från Riksförbundet barnens rätt i samhället, Göran Harnesk, anser att välfärden är under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istället läggs på frivilliga organisationer. Den svenska regeringen är en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess människosyn: ?Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra./../Frihet, jämlikhet och solidaritet är värdeord som ytterst handlar om den enskilda människans liv.

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.