Syftet med arbetet var att ge Domsjö Fabriker en inblick i vilka brandrisker som finns i huvudbyggnaden och påvisa vilka egendoms- och ekonomiska skador dessa kan ha. Rapporten syftade även till att presentera åtgärdsförslag. Genom en identifiering och analys av möjliga brandrisker skulle syftet uppfyllas. Målet med rapporten var att Domsjö Fabriker skulle få en inblick i vilka åtgärder som borde prioriteras samt ett underlag för mer ingående analyser. För att uppfylla rapportens syfte och mål har metod och arbetsgång anpassats specifikt för denna rapport.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialtjänsten arbetar med familjeperspektiv i samband med utredningar och placeringar av ungdomar på institution och i familjehem. Vi har avsett att studera hur socialsekreterare arbetar med placerade ungdomars familjer, hur socialsekreterarnas roll ser ut i arbetet med familjen samt vad som påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme inom sin organisation. Metodvalet har varit kvalitativt och bygger på intervjuer med sex socialsekreterare samt en familjehemssekreterare, som kommer från tre olika socialkontor i Göteborg med omnejd. Studien bygger på en systemteoretisk grund med utgångspunkt i förändrings- och nätverksperspektiv. Tidigare forskning som vi har använt oss av berör ämnen såsom institutionsplaceringar, familjehemsvård, socialkontors klientarbete, organisation och maktperspektiv.

Äldreboendet Papegojlyckan i Lund ska genomgå en ombyggnation, där bl.a. den uteluftsventilerade krypgrunden är en av de delar som ska åtgärdas. En av anledningarna till ombyggnationen, är att byggnaden fått klagomål, där det klagades på luktproblem inomhus. Ett antal undersökningar och utredningar gjordes på byggnaden av bl.a. av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och WSP Environment. I krypgrunderna upptäcktes byggspill som gav ifrån sig odräglig lukt.

Background: In 2001 the European Commission presented legislation to require use of IASB standards named IAS/IFRS for all listed parent companies within the EU no later than 2005, to improve an internal market for financial services within the EU. This harmonisation of the accounting regulations answers to the social development of today with land-frontiers easier to cross, increased demands on an open financial market and the companies searching for risk capital outside the boundaries of the own country. International comparisons within accounting have consequently become more of current interest and necessary. When the requirement to use the IASB standards only is intended for the group accounting the remaining question is according to which regulations the parent companies will set up their annual financial reports. In Statens Offentliga Utredningar 2003:71(Swedish Government Official Reports) the parent companies are suggested to be given an opportunity to apply IAS/IFRS also in the annual financial report.

Bakgrund:Vi valde att skriva om hur Frivårdens personutredningar vid särskilda brottmål konstruerar begreppen kriminalitet och missbruk. Anledningen till att vi ville titta närmare på detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, såvitt vi känner till, inte existerar. Att sätta fokus på hur man väljer att beskriva och förhålla sig till sociala fenomen är en av många vägar till att uppnå större medvetenhet om hur makt, normalitet och språk skapar förutsättningar för det sociala arbetet. Att försöka få ännu större förståelse för hur vi i kommande yrkesroll är delaktiga i upprätthållandet och omskapandet av klientkategorier är vår skyldighet.Frivården som arena för socialt arbete tyckte vi var särskilt intressant då kategorin av klienter är noga avgränsad i egenskap av personer misstänkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig därför naturligt för oss att undersöka.

Äldreboendet Papegojlyckan i Lund ska genomgå en ombyggnation, där bl.a. den uteluftsventilerade krypgrunden är en av de delar som ska åtgärdas. En av anledningarna till ombyggnationen, är att byggnaden fått klagomål, där det klagades på luktproblem inomhus. Ett antal undersökningar och utredningar gjordes på byggnaden av bl.a. av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och WSP Environment.

Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Kvalitativ studieDenna C-uppsats är en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gäng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som själva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gäng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gäng är en grupp, bestående av två eller flera individer som är kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprättats för anständigt uppförande och agerande, i vårt samhälle. Det är personer som är ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnå ett mål, som av dem upplevs som gemensamt.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag på produktivitetsförbättringar. Branschen känner dock inte igen sig i att inga förbättringar har gjorts och även bland teoretikerna är åsikterna delade. De flesta aktörer är dock överens om att det går att förbättra produktiviteten och att det bör göras då sänkta kostnader i form av produktivitetsförbättringar gynnar alla parter, både beställare och entreprenörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det skett några produktivitetsförändringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt på företaget Skanska Sverige AB. Skanska står inför en ökad konkurrens från utlandet och genom att arbeta med produktivitetsförbättringar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden samtidigt som produktivitetsförbättringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet. Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment på ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ?Vårt sätt att arbeta?.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.