Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar på en ökning av hjärtsvikt över hela västvärlden. I takt med att antalet patienter med hjärtsvikt ökar kommer också vårdpersonalens behov av att förstå hur hjärtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket är en förutsättning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess påverkan på det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever att sjukdomen påverkar det dagliga livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys där 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osäker situation, (2) förändringar i patientens psykiska och fysiska förmågor, (3) förändringar i det sociala livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur. Att leva med hjärtsvikt karakteriserades av påfrestande symtom, begränsningar av de dagliga aktiviteterna, förändringar i sin identitet och det sociala livet samt ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur.Slutsats: Upplevelse av hälsa och livskvalitet är individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvård till patienten är nödvändigt för bättre kontroll, upplevelse av hälsa och livskvalitet..

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité.Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa.Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes.Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter.Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa.Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård..

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala upplever en brist i samband med information.  Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Denna rapport är en reflekterande text som behandlar verket Dance 4 Romance. Spelet är skapat utifrån ett high-concept med fokus på att skapa ett spel där två olika genrer möts för att skapa en spännande och ny upplevelse. Arbete är baserat på en tidigare spelidé jag har haft. Texten och verket är ett resultat av mitt examensarbete under våren 2009 vid Högskolan i Skövde.Genom speltestning, undersökningar och feedback under arbetet med Dance 4 Romance har jag fått relevant information som behövts för att kunna ta fram ett intressant spelkoncept och som har hjälpt mig att kunna svara på min problemformulering.Slutsatsen är att det går att ta fram ett intressant spelkoncept genom att kombinera dansspel och äventyrsspel. Utmaningen ligger i att få till balansen mellan båda genrerna och att skapa en underhållande spelidé.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin..

Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Titel: Låt oss göra det tillsammans ? Hur Medstop kan skapa värde tillsammans med sina kunderKurs: 2FE07E, Examensarbete i marknadsföring, 15 hpFörfattare: Jenny Axelsson, Therese HellborgHandledare: Michaela SandellExaminator: Frederic Bill Syfte: Då det blir allt viktigare för företag att ha en serviceinriktad syn på relationen med kunderna syftar denna uppsats till att skapa en förståelse för möjligheterna företag har att arbeta med co-creation of value som ett verktyg för att genom dialog och upplevelse i servicemötet stärka kundernas värde och därigenom relationen med dem.  Frågeställning: Hur kan Medstop stärka värdet för sina kunder genom att arbeta med co-creation of value?Metod: Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och analyseras kvalitativt. Empirin samlas in genom tre olika metoder: observation, enkäter och intervjuer.

Andelen överviktiga gravida kvinnor har ökat kraftigt på senareår. Hög vikt innebär ökad risk för komplikationer under såväl graviditet somförlossning och perinatalt. Under hösten 2008 startade ett projekt(Bassängprojektet) med träning och kostrådgivning som riktade sig motgravida med övervikt. Graviditeten är en tid då många kvinnor är motiveradetill positiva livsstilsförändringar. Syftet med studien var att undersökaöverviktigas upplevelse av att få träning och kostrådgivning undergraviditeten och om detta har haft någon inverkan på deras livsstil.För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie.

Studien som har fallstudiekaraktär, vände sig till tre lärare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika årskurser. Syftet med vår studie var att undersöka upplevelse, motiv, målsättning och perspektiv på tyst läsning samt med hjälp av resultaten göra en jämförelse av den tysta läsningen mellan våra klasser för att se om funktionen var likvärdig. Studien har genomförts med hjälp av observationer av den tysta läsningen. Därefter genomfördes intervjuer med klasslärare och specialpedagoger på respektive skola samt utdelning av enkäter till de elever som vi tidigare studerat under våra observationstillfällen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna läser, i stor utsträckning under lässtunden, de tycker om tyst läsning och uppskattar sig själva som goda läsare.