Arbetets art: KandidatuppsatsProgram/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhälsa ? Examensarbete I/ OM 1630.

Bakgrund: Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: Förluster, Storm av känslor och Hantera väntan.Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.     .

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande.

Infertilitet är ett globalt problem som drabbar ungefär 186 miljoner kvinnor världen över. Infertilitet medför ett stort lidande och påverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. Då sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och lindra lidande är det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien är en litteraturstudie där innehållet utgörs av elva vetenskapliga artiklar.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Psykoterapihandledning i grupp är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen påverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda påverkan på den terapeutiska relationen utifrån de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ ansats utifrån Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen är väl täckt men faderns upplevelse är ett inte lika utforskat område. Idag närvarar fadern i stor utsträckning vid förlossningen vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern även påverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under åren 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanställdes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rädsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rädsla relaterat till förlossningen och rädslan berörde främst partnerns och/eller barnets liv och hälsa.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser på sin roll och på sitt sätt attförhålla sig till familjen och dess medlemmar i familjebehandling. Vi vill utifrånfamiljebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren väljer att arbeta medoch på vilket sätt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemetsom bildas mellan behandlare och familj. Vår intention är även att undersöka hur terapeutenupplever sin roll i systemet och i dess förändringsprocess.Vi har i uppsatsen utgått från fyra frågeställningar: Hur ser familjebehandlaren på vilka somska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhåller sig familjebehandlaren till familjen ochdess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren på sin roll som behandlare i detterapeutiska systemet utifrån funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren på sinroll i förändringsprocessen och hur förändras den under processens gång?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlaresom arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat haranalyserats utifrån ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrån ettmaktperspektiv.

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som utmanar patienten både fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 år. Därmed är det även den vanligaste inläggningsorsaken för patienter i denna åldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjärtsvikt upplever sin hälsa och egenvård. Metoden grundar sig på Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie där en nio-stegsmodell använts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99 procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos.Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv.Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Färg och ljus används som upplevelsegeneratorernyckelord: upplevelse, färg och ljus.

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.