Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

En upplevelse består av flera faser som innebär att den startar redan när turisten upptäcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning på destinationen som turisten befinner sig på blir turistbyrån en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken syn turistbyråer har på sin roll gentemot turisten i deras upplevelser på destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. Avgränsningsområdet för uppsatsen har varit turistbyråer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie där tre turistbyråer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyråerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten där det ingår att förmedla upplevelser som passar kunden och därmed medverka till att kundens totalupplevelse på destinationen ses som god.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande åtgärder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

En allvarlig sjukdom påverkar den sjuke och hela dennes familj. Partners till kvinnor med bröstcancer står bredvid och ser vilka konsekvenser sjukdomen för med. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja göra allt för sin partner och vilja vara delaktig, att känslorna är svåra att hantera, att den sexuella relationen förändras, att söka balans i livet och att ha behov av att prata, få stöd och förståelig information.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

PTSD innebär ett stort lidande för många människor. Sjukvården kan i många fall inte identifiera dessa personer. Det råder brist på kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgångspunkt från flera olika traumatiska händelser, med både kvinnor och män, analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

En viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde innefattar omvårdnad av människor i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda döende patienter. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att distansera sig mot svåra upplevelser samt att förhålla sig objektiva. Det upplevdes som viktigt för sjuksköterskor att aktivt kunna påverka, ha kontroll, för att kunna företräda och hjälpa människor som befinner sig i livets slutskede.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla män och 45 % av alla kvinnor. Under år 2006 i Sverige beräknades insjuknandet per 100 000 invånare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland män sedan år 1987. Livskamraters upplevelse och påverkan på livet efter en hjärtinfarkt berör det psykiska och sociala. Hälsan upplevs ofta negativt i samband med förändringar i vardagslivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

Kurs: Reproduktiv och perinatal hälsa ? MagisteruppsatsOM 1660 HT 2008.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vårdpersonal under sjukdom påverkar patienterna på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Narrativerna lästes i två omgångar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Att vara närstående och fortsätta vara delaktig i vården av person som befinner sig i livets slut när den sjuke ligger på sjukhus alternativt sjukhem, är inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vården. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nära och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att närstående känner ett stort behov av information och kommunikation till både den sjuke och personalen.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.