AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6.

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillämpning av kostnadsmetoden, jämfört med dagens marknadsmetod, för bestämning av hyresnivåer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgäster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras på empirin. Således har en deduktiv ansats använts. Undersökningsmetoden bygger på både kvantitativ data från intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som används har två distinkta delar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen.Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet..

Syfte: Studie syftar till att utvärdera den metod kallad Show me the money som Mölndals stad använder för att på ett utvidgande sätt uppmuntra och ta vara på ungdomars delaktighet och engagemang. Frågeställningar:? vilka teorier och ideologier ligger till grund för Show me the money?? vilka mål har metoden och hur implementeras dem i fritidsgårdsverksamheten?? hur förverkligas målen i praktiken sett utifrån brukarnas erfarenheter och upplevelser?? vilka styrkor och förbättringsområden har metoden?Metod: Studien är en kvalitativ utvärdering som lyfter fram två perspektiv: det teoretiskt professionella via två personal på kommunens avdelning för fritidsgårdar och brukarperspektivet genom ungdomars erfarenheter från fritidsgårdsverksamheten. Det teoretiska perspektivet är bearbetat och formulerat till en programteori för Show me the money där dokumentanalys och intervju med personalen använts. Brukarperspektivet är framtaget genom fokusgruppintervju och enskild intervju med totalt fyra ungdomar.

Inom barnsjukvård arbetar sjuksköterskor nära familjer. Hälsostödjande familjesamtal är ett exempel på familjecentrerad omvårdnad vilket är välgörande för familjer men har ännu inte implementerats i den svenska sjukvården. Implementering av ny forskning är en komplicerad process som påverkas av flera olika faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors inställningtill att implementera hälsostödjande familjesamtal på en barnonkologisk vårdavdelning. En kvalitativ metod valdes ochdata insamlades via fokusgruppintervjuer.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Benförlängning har hjälpt många barn att få lika långa ben. Det är en tidskrävande och ofta en smärtsam procedur att genomgå denna behandling. Ett fåtal studier visar barns upplevelser av att ha genomgått benförlängning. Föräldrarna spelar en viktig roll under vårdtiden men deras upplevelser i samband med deras barns benförlängning är tidigare inte studerat.Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldraupplevelser av vårdprocessen när barnet genomgår benförlängning.Design och metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och deskriptiv design. Urvalet var sju föräldrar vars barn genomgått benförlängning det senaste året.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Denna rapport behandlar framtagandet av ett utvärderingsramverk för designtransformationer. I en utvecklingsprocess används olika typer av designtransformationer och ett problem är att det idag inte finns en koncensus om vilka aspekter hos dessa transfomationer som ska bedömas vid en utvärdering.I rapporten presenteras ett utväderingsramverk som innehåller en samling faktorer viktiga att beakta vid en utvärdering av designtransformationer. Ramverket har utvecklats med en nyligen presenterad metod för utveckling av utvärderingsramverk.Metoden är ursprungligen framtagen för ett delvis annorlunda problemområde, så rapporten presenterar en undersökning av metodens lämplighet på det delvis nya problemområdet. Författaren finner att inga långtgående slutsater kan dras om metodens lämplighet, eftersom metoden inte tillämpats fullt ut. Problem under den senare fasen av metodtillämpningen gjorde att vissa, för metoden väsentliga delar, inte kunde genomföras.Däremot presenteras i rapporten ett utvärderingsramverk för designransformationer, och ramverket är en syntes av litteratur skiven om designtransformationer..

Bakgrunden till vår studie startade under vår lärarutbildning då vi läst om leken och dess betydelse i ett barns liv. Vi delade en dröm att få komma till ett barnhem i Afrika. Under en föreläsning undervisades om barnkonventionen som lyfter att alla barn ska ha rätt till lek. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter barnen ges till lek på ett barnhem i södra Tanzania. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden.Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod.Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur bostadsrättensfastighetsvärdering går till i praktiken.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrättsföreningen och konsulter som primärdataResultat och slutsats: Bostadsrättsförningen gör ingen värdering enligt teoretiska modeller av själva fastigheten inför ett köp. Istället kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgångspunkt i marknadsvärdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lägenheterna och månadskostnaden för den enskildemedlemmen..

En kvalitativ studie om en liten regioanl banks resurser och förmågor. Teoretisk referensram: resursbaserad teori..

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet är att ta reda på hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både flickor och pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ?flickigt? och vad som är ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Kommunikation är ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskors uppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter på en handkirurgisk avdelning. Frågeställningarna utformades efter att en inriktning gjordes på ankomstsamtalens utformning, journalanvändning, bemötande, patientklientelet och förbättring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod användes och datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Därefter analyserades materialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.