VÀrdebegrepp Àr vanliga att anvÀnda som mÄl och policyer i vÄrt samhÀlle, varför de i denna studie benÀmns som vÀrdepolicyer. Dessa policyer skapar komplexa situationer för de som ska implementera begreppen i sina arbeten. Trots detta fortsÀtter de att öka och ett begrepp som fÄtt mer och mer uppmÀrksamhet Àr social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet ses i denna studie som en vÀrdevision. Det anvÀnds som en vision av politiker för hur de vill förÀndra hela verksamheter och kommuner, med strÀvan att fÄ bukt med stora sociala problem, som ökande klyftor i hÀlsa och utanförskap i samhÀllet.

SÄ lÀnge som mÀnniskor strövat omkring pÄ jorden har det bytts och handlats med varor och tjÀnster. Det Àr i mÀnniskans natur att göra affÀrer.Logistik och inköp har dÀrför naturligt blivit stycken i den mÀnskliga handelshistorien, samhÀllet men frÀmst företag pÄverkas och pÄverkar denna nutidshistorias utveckling. DÄ konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag sÄ har företag försökt hitta nya metoder för att hÀvda sig pÄ den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig frÄn företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel pÄ det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras Àr fusion, Just-in-Time och inköp.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de faktorer som pÄverkar efterfrÄgan pÄ utbildning. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en neoklassisk efterfrÄgeteori. Teorin anvÀnds sedan i en fallstudie pÄ sjuksköterskor. Vi begrÀnsar oss till Sverige samt utbildningar pÄ universitets och högskolenivÄ. Resultatet vi sett Àr att lönen och andelen pensionsavgÄngar spelar en stor roll i valet av yrke.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet,EKL 361, VT 2007.Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Petra AnderssonTitel: Vendor Managed Inventory ? vad fÄr det för effekter? En jÀmförelsestudiemellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.Bakgrund: Den logistiska kedjan frÄn producent till konsument blir alltmer komplexpÄ grund av att ett stÀndigt ökande antal artiklar tillverkas utifrÄn kundens behov ochönskemÄl. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemÄl har företag historisktsett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lagertill en ny nivÄ. Att arbeta med VMI innebÀr stora fördelar för mÄnga olika företag nÀrdet gÀller informationsspridning, partnerskap och lagerföring.

Att arbeta i projekt anses som en engÄngsuppgift som anvÀnds för att t.ex. uppnÄ ett eller flera prestationsmÄtt. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och anvÀnds av olika organisationer och företag för att nÄ optimal vinst. DÄ projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgÄr den inte frÄn problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform Àr dÄ företag har multiprojekt, problemet ligger frÀmst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

PÄ grund av turbulenta tider pÄ börsen med kraftiga svÀngningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fÄtt genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrÄgasÀtter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna stÀller sig författarna följande frÄga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjÀlp av en kvantitativ studie berÀknades total förvaltaravgift som jÀmfördes med avkastning samt 3-mÄnaders statsskuldsvÀxel (SSVX-90).

This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information. .

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vad elever pĂ„ mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv pĂ„ olika skolor i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Vad Ă€r friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa idrotten? Är eleverna med i nĂ„gon friluftsförening? Har eleverna som Ă€r med i nĂ„gon friluftsförening en annan syn pĂ„ vad friluftsliv Ă€r i jĂ€mförelse med dem som inte Ă€r med i en friluftslivsförening? I studien anvĂ€nds tvĂ„ olika teorier. Den första teorin som anvĂ€nds Ă€r Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus Ă€r en teori som handlar om vad vi vanligen benĂ€mner som inlĂ€rning eller socialisation. VĂ„ra rörelser, vĂ„rt tal, val av klĂ€der, mat samt partners och vad vi gör pĂ„ vĂ„r fritid hĂ€nder omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jÀmföra centrala karaktÀrer, förhÄllandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som anvÀnts. Teorin baseras pÄ Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl..

En organisations omgivning förÀndras hela tiden och hÄrdare krav stÀlls pÄ organisationer vad gÀller ökande konkurrens. FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men dÄ mÄste ocksÄ förÀndringarna lyckas. DÀrför Àr uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om mÄlen blivit uppfyllda. I den hÀr uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnÄs genom en implementering av en funktionsorganisation.

Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.

I denna uppsats undersöks hur moral hazard pÄverkas i grupplÄn vid frÄnvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplÄn i teori men presenterar Àven empiriskt material frÄn andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsÀtter. Vidare konstateras att nÀra övervakning och lÄntagarens behov av framtida lÄn har stor betydelse för att reducera moral hazard..

VÄr vÀrldsuppfattning har förÀndrats genom seklerna. Den lÀnge accepterade geocentriska teorin frÄn antikens Grekland var att solen, planeterna och stjÀrnorna roterade kring jorden. Andra teorier var inte accepterade av varken kyrkan eller vetenskapen. PÄ 1500-talet publicerades Kopernikus heliocentriska teori, som innebar att solen var i centrum och att jorden och de andra planeterna roterar kring den. Vad Kopernikus försökte Ästadkomma var en enklare vÀrldsbild Àn grekernas komplicerade epicykelteori.

SlakthusomrÄdet i södra Stockholm stÄr inför stora förÀndringar. Sten Nordin, ett borgarrÄd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att lÄta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras pÄ hur SlakthusomrÄdet kan komma att utformas. Teorin innehÄller fyra villkor: omrÄdet mÄste ha mer Àn en primÀr funktion, det mÄste vara smÄskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens Älder och utseende, och en tillrÀckligt hög koncentration av mÀnniskor mÄste befinna sig pÄ platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs mÄste alla fyra villkor uppfyllas för att omrÄdet ska bli fullt funktionellt och levande. TvÄ analyser genomförs i undersökningen av omrÄdet: en baserad pÄ Kevin Lynchs metod och en baserad pÄ SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat pÄ resultatet av analysen och vidare pÄ Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel pÄ SlakthusomrÄdets utformning designas. Programmet innehÄller fem punkter: TÀta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare strÄk genom omrÄdet, fler bostÀder, och fler entréer till omrÄdet. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori Àr optimal för att basera riktiga projekt pÄ och hur och om det Àr möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mÄl vilar ytterst pÄ nationalekonomisk teori och emperi och fÀrgas sÄledes av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och gÄr ut pÄ att penningpolitikens övergripande mÄl bör bestÄ i att maximera nyttan för ett representativt hushÄll. Riksbanken har prisstabilitet som mÄl, vilket inte alltid Àr förenligt med nykeynesianismens mÄlfunktion. Det förefaller utifrÄn detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som faststÀller den svenska penningpolitikens mÄl förhÄller sig till modern makroekonomisk teori, samt pÄ vilket sÀtt som Riksbanken tillÀmpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte Àr att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mÄl, med speciellt avseende pÄ Riksbankslagen.