Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ?Information Overload?, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.    Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.    Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention. Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention.De viktigaste slutsatserna av detta arbete är:-          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna.-          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt.-          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin..

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student?s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information.

Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat..

The aim of this thesis is to examine how different kinds of information seekers are evaluating information quality in the information flow online. To address the problem stated, qualitative interviews were carried out with a librarian as a reference person and a group consisting of journalists and scientists. The result of the study implies that the reference person is well aware of the strategies employed by her in the search process. However, the respondents are not aware of the strategies they are actually using. An explanation is the respondents lack of education in information seeking.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan påindividerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andradrabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer somdrabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänslabaseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer somdiagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteendensom stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativaintervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktivtematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp somkunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skalasom mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vadprestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan varaanvändbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet..

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det harpågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flerafrågetecken fortfarande kvarstår.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från bådeEngland och Sverige som då har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger påen kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in fråndessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och attdessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska somskiljer sig en aning från de två övriga.

SammanfattningSyfte: Syfte är att beskriva strategiska aspekter en småföretagare möjligen kananvända vid en introduktion.Frågeställning: Hur kan en småföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsämnet har granskats och ett område har identifierats där ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in från egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslå vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlågkonjunktur för introduceringen är inte lika avgörande som teorinframhäver. Teorin hävdar att en introducering i en lågkonjunktur bör senareläggas, något som inte stämmer då en småföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lågkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För många småföretag är en lokal introduktion att föredra för att kunna växa organsikt och riskfritt.

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses' information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses ' information literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses? professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach.

A new line of business has arisen on the Swedish information market. The information broker is still quite an unknown actor but the future seems to hold a prosperous outcome for this kind of alternative information service. The information broker has many definitions but can generally be described as an intermediary between information sources and users. The Swedish market for this kind of information professionals has not yet developed into a big, well-established and lucrative branch as for example the one in the USA. The Swedish actors are still coping with resistance in form of insufficient support from the government, competitiveness from other more established information services and the clienteles lack of understanding the brokers purpose and utility.

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

The purpose of this thesis is to show students? information behaviour in everyday life and towards the Student Union of Borås. Methods of active information seeking and more random information encountering as well as information ignorance are of interest. The study focused on three issues; the first was to examine what information behaviour the students presented while acquiring information in their everyday life. The second was to find out what information behaviour the students had to acquire information from the Student Union of Borås.