Sammanfattning Uppsatsens titel: Kunden som marknadsförare: en ny modell Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEKP01, 15 ECT Seminariedatum: 2008-01-24 Författare: Alexandra Wahlqvist, Caroline Wallin och Niclas Wejrot Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: traditionell marknadsföring, marknadskommunikation, medier, word-of-mouth Syfte: Givet de nya teknologiska utvecklingarna i media ämnar vi undersöka hur marknadsföring och marknadskommunikation har förändrats. Vi åsyftar att utveckla begrepp/modeller som gör det möjligt att bättre förstå fenomenet kunden som marknadsförare samt att relatera detta till traditionella marknadsföringsTeorier. Metod: Vår uppsats är av explorativ art baserad på kvalitativa samt kvantitativa empiriska data hämtade från intervjuer och enkätundersökningar. Teoretisk referensram: Denna uppsats är baserad på Teorier om marknadsföring, marknadskommunikation samt media. Slutsats: Företagen är medvetna om att word-of-mouth är ett effektivt sätt att marknadsföra men det är inte många som använder det som en uttalad strategi, vilket vi i vår uppsats kommer fram till är möjligt.

Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns Teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster.

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika Teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths Teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) Teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel på arbetsplatsen?Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska Teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de Teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi.

En postkolonialistisk studie om Tornedalen. Genomförd genom närläsning av två romaner, skrivna därifrån. Som komplement används postkolonialistiska Teorier samt identitets- och minoritetsTeorier..

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ?Rum för barn?. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskämnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrån Teorier som behandlar ämnesområdet ur olika infallsvinklar. Dessa Teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och främjandet av läslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lärarna. I resultatdiskussionen framgår bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att låta eleverna komma i kontakt med annan litteratur än läroböcker, exempelvis skönlitteratur.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths Teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) Teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på Teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt Teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från Teorierna och som vi sedan ställt till vårt material.Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska Teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska Teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag.

Uppsatsen beskriver de svårigheter fallföretaget Preem upplevde under sin etableringsperiod i Polen. Syftet är utöver svårighetsbeskrivningar att ge en ökad förståelse för problematiken i samband med etablissemang på internationella marknader i länder som befinner sig i transformella faser. Ökad insikt avses kring varför det är svårt att bibehålla långsiktigt etablissemang under ovan nämnda förutsättningar. Problematiken belyses utifrån intervjuer med inblandade från etableringsperioden vilket kännetecknar ett kvalitativt angreppssätt. Teoretiska utgångspunkter görs från Uppsalaskolans antaganden kring psykiskt avstånd.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram Teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av Teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån Teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller.