Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att ?hålla rollen? som säljare mot kunder, än rollen som chef mot konsulter.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Mitt syfte med denna uppsats är att relatera de metaforer jag finner i Ciceros De Amicitia till Lakoffs och Johnsons teorier om begreppsmetaforer. Jag ställer mig också frågan: Skiljer sig det underliggande mönstret i Ciceros metaforer från våra?.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Syfte: Vårt syfte är dels att redogöra för innebörden av begreppen ?hållbarhetsredovisning? och ?kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning? samt att redogöra för sju intressenters uppfattning om kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning. Vi skall dessutom diskutera effekterna av kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning. Metod: Vi har i examensarbetet använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt där vi genomkvalitativa intervjuer undersöker vår problemställning. Teoretiska perspektiv: Då det inte finns någon teori som behandlar vårt område har vi skapat en egen modell utifrån befintliga teorier.

Syftet med uppsatsen är att öppna upp en diskussion kring frågan om huruvida ett företags pris- och outputstrategi och tillväxt påverkas av eller påverkar kapitalstrukturen i samma företag.Vi har utifrån en deduktiv ansats använt oss av både kvalitativ samt kvantitativ data.Vi har valt följande begrepp och teorier för att förklara sambanden mellan kapitalstruktur och strategi: Aggressiv och defensiv strategi, konservativ och offensiv strategi samt Limited liability, Predatory behaviour och Investment effect theory.Vi har genom kvantitativ data samlat in sekundärdata från respektive företags hemsida samt från deras årsredovisningar. Genom kvalitativa metoder har vi samlat in primärdata i form av telefonintervjuer.Våra resultat tyder på att det kan finnas ett samband mellan kapitalstrukturen och de aspekter av strategi som vi valt att undersöka. Dock kan vi inte dra några generella slutsatser då vår population är alltför liten. Vissa av de teorier som vi har byggt vår uppsats på behöver utvecklas för att passa på ett tillfredsställande sätt till detta problem..

Uppsatsen är en studie av elevers bildarbete med inriktning på skapelseprocessen, från idé till färdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrån idén kom, vad som påverkade motivvalet samt hur själva skapandet gick till. Här har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion såväl på fritiden som i skolan samt elevens tillvägagångssätt vid själva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartläggande undersökning av sex elever i år nio. Materialet har bestått av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den färdiga målningen.

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

I denna studie har författaren undersökt hur ett medelstort företag gick tillväga vid framtagan-det av ett produktionssystem och jämfört processen med de teorier och riktlinjer som finns för användarcentrerad systemdesign.Studien har genomförts baserat på litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer.Intervjuobjekten har utsetts tillsammans med handledaren, tillika linjechef för utvecklings-gruppen, på företaget för att redovisa olika perspektiv på utvecklingsarbetet.I resultatavsnittet presenteras utvecklingsprocessen med en modell av flödet tillsammans med en beskrivande text. Genom interna instruktioner för utveckling av datoriserade system anslu-ter företaget bl.a. till olika teorier inom användarcentrerad systemdesign. I det studerade ut-vecklingsprojektet var olika användare inledningsvis med informellt och allteftersom systemet växte så fick de vara med och göra acceptanstester och utvärderingar innan nya uppdateringar skulle släppas.Slutsatsen av studien är att flera inslag av användarcentrerad systemdesign applicerats i ut-vecklingsarbetet i företaget vilket sammantaget gör att användarnas synpunkter tagits tillvara. Dock följer företaget inte någon speciell metod inom området vilket sannolikt skulle förbättra utvecklingsprocessen i framtida projekt..

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet.