Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Uppsatsens syfte är att analysera och dekonstruera begreppet mångfald och hur det används och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frågeställningarna för uppsatsen är: Hur ser mångfaldsdiskursen ut i mångfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som eftersträvansvärda att rekrytera ifrån för att uppnå mångfald? Vad uttrycks vara syftet med mångfalden?Uppsatsen bygger på postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och genom studiet av mångfaldsplaner från 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har använts är kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mångfaldsdiskursen är problematisk eftersom den bygger på olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den därför återskapar och förstärker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna ständiga kategorisering är en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi är inte intresserade av att komma med en utopisk lösning på hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrån den kategorisering som vi kritiserar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

Det FInns många typer av identikationsmedel och i denna rapport redovisas uppbyggnaden av en prototyp som använder ansiktsigenkänning för identifiering vid en dörr. Prototypen är ett resultat av ett examensarbete på företaqet Wawo Technology AB och författarens roll i projektet var som projektledare. Projektledarens fokus låg på kommunikation med teammedlemmarna, på att driva projektet framåt samt på att användartesta systemets alla delar. Resultatet av projektet blev en prototyp som i dagsläget är monterad på ett kontor och används av personalen. Registreringen till systemet sköts viaen hemsida av en administratör.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

I detta arbete har jag haft för avsikt att belysa, analysera och skapa förståelse för bilden av fordonseleven så som den framträder via fordonseleverna själva, men även via elever vid samhällsprogrammet. Teoretiskt utgår studien från den hermeneutiska forskningsmetoden där tolkningen är det centrala. Det empiriska materialet består av skriftliga brev som 15 samhällselever och 16 fordonselever skrivit. Vid analysen av det empiriska materialet utkristalliserade sig olika teman som presenteras utifrån hur samhällseleverna respektive fordonseleverna upplever och beskriver fordonseleven. Inom ramen för studien konstateras att bilden av fordonseleven varierar beroende från vilket perspektiv den belyses.

Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter.

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som gör att långvariga parrelationer håller. Med parrelation menar vi i denna studie kärleksrelationen mellan man och kvinna.Studien är kvalitativ och vi har använt intervjuer som undersökningsmetod. Vi har valt att intervjua fyra etniskt svenska kvinnor från företrädesvis medelklass. Vid analysen av empirin har vi utgått från ett teoretiskt perspektiv med fokus på modernitet och individualitet samt tidigare forskning och på detta viset visat olika vinklar på parförhållandets vara.Modernitetsperspektivet och den tidigare forskningen visade, i samklang med empirin, på en rad faktorer och företeelser som gör att långa parrelationer håller. Sammanfattningsvis utgörs dessa faktorer av parternas förmåga att ge varandra ömsesidig frihet och tillåtelse att förverkliga individuella drömmar, samt att prioritera varandra och förhållandet och både kunna ge och ta emot intimitet från den andra.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med byggteknikavdelning på Ramböll Sverige AB, i Norrköping/Linköping. På företaget finns ett behov av att förenkla arbetet med vindlastberäkningar för hallbyggnader enligt Eurokoden. Idag använder företaget en förenklad metod som överdimensionerar. För att kunna göra en mer exakt beräkning helt enligt Eurokoden och effektivisera arbetet har det i detta examensarbete skapats en beräkningsmall för detta ändamål. Beräkningsmallen har tagits fram i programmet Microsoft Excel.För att också kunna se konsekvenserna av att jobba med en förenklad metod, har det utförts en jämförelsestudie mellan två befintliga projekt på företaget.

I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett program och en databas för hantering av datatänkt att användas på ett möbelföretag, Horreds Möbel AB. Med en kravspecifikation somutgångspunkt och med hjälp av ett utvecklingsverktyg, UML (Unified Modeling Language)har en mall för programmets utseende arbetats fram. Ur denna mall formas de funktionerprogrammet behöver och hur de rent teoretiskt ser ut. Även vilka objekt, klasser och andraviktiga komponenter som programmet kommer att ha, formas på samma sätt.Med hjälp av två program, MS SQL 2000 och JBuilder2005, och det UML genererat, har endatabas och ett program formats. Dessa kommunicerar med varandra för att hantera data förolika syften.

Syftet med uppsatsen är att teoretiskt avgöra om underrättelsefrågorna, de åtta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. Frågorna skall svara mot den frågeställning beslutsfattaren ställer till ledningsstödsystemet för att uppnå framtida förmågor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmågor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmågor år 2010. Förmågorna är identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrån sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.