Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services.Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen.För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer.

Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt i socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar denna utvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med. Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ett vedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är New public management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning. Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som har studerat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling. Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, som chefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetar med klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrken som kan relateras till verksamhetsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de pedagogerna på den andra för skolan.

Att designa och konstruera processer för en specifik verksamhet kan vara både en omfattande ochkomplex utmaning. Det är viktigt att den person eller grupp som skall designa och konstrueraprocessen är lyhörd för verksamhetens krav och önskemål, samtidigt som det är av största vikt att dekrav och önskemål som uttalas är rimliga och går att omsätta i en verklig kontext. I den här uppsatsenhar jag undersökt hur en kundhanteringsprocess kan se ut och konstrueras, hos ett logistikföretag, sombåde utgår från verksamhetens krav och önskemål samt med stöd av befintliga modeller och teorierinom det processteoretiska området. Genom empirisk datainsamling samt insamling av teoretisktmaterial inom ämnesområdet har en huvudprocess bestående av tre delprocesser samt detaljeradebeskrivningar av processens aktiviteter konstruerats som tillsammans med verksamheten slutligenutvärderats. Vilket framgår av utvärderingen och resultatet av undersökningen är att vald metodik förkonstruktion av process samt val av insamlat empiriskt och teoretiskt material har lett till enkundhanteringsprocess som dels uppfyller verksamhetens krav och önskemål och som stöds avbefintliga modeller och teorier inom det processteoretiska området..

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde.Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

För vissa är graffiti konst, för andra är det ett tecken på förlorad kontroll. För mig är det ett redskap för att mötas. Jag har delat in mitt examensarbete i två delar. Den första behandlar visionen jag baserat mitt arbete på. Den andra handlar om design och placering av de fysiska paviljongerna. I den första delen har jag utgått ifrån ett scenario där den fysiska arkitekturen återspeglas i ett virtuellt gallerisystem jag get namnet Gallery Wall. Denna del finns bara på idébasis men har varit utgångspunkt då jag formgivit mina paviljonger. Jag har skapat fem olika paviljongstyper som tillsammans på ett teoretiskt plan utgör en och samma virtuella huvudform.I, eller rättare sagt på, paviljongerna ges tillfälle för vem som helst att måla och presenteras sin gatukonst. Min förhoppning är att mina paviljongtyper skall inspirera andra att bygga egna varianter som alla är del av Gallery Wall.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva vad skolmedling är samt undersöka effekter och erfarenheter från projekt i Sverige. Dessa erfarenheter har vi sedan jämfört med erfarenheter från utlandet, främst från England, USA och Norge. Jämförelsen har gjorts för att se om det finns belägg för att skolmedling, förutom att det är en bra modell för konfliktlösning, även ger en lugnare skolmiljö. Arbetet börjar med en litteraturstudie där vi beskriver konflikter och skolmedling ur ett teoretiskt perspektiv. Vi studerar även effekter av skolmedlingsprojekt gjorda i utlandet.